Fackspråk stärker gemenskapen på jobbet
Publicerat 6 oktober 2020
Fackspråk kan vara obegripligt för utomstående, men behövs för att enkelt och effektivt kunna kommunicera och överföra kunskap på jobbet. Men på samma sätt som det kan stärka gemenskapen kan det också vara exkluderande.
Fackspråk används i olika hög grad inom alla yrkeskårer. Målare har till exempel tusentals facktermer för att beskriva olika material, verktyg och arbetsmetoder.
– Termer står för en massa djup kunskap som de som använder termerna besitter och som de förmedlar till varandra. För personer inom ett fackområde är termerna därifrån självklara att använda, säger Åsa Holmér, terminolog vid Språkrådet.
Vissa facktermer är väl etablerade och har sina rötter i Tyskland dit svenskar åkte för att lära sig olika hantverk. På liknande sätt härrör vissa uttryck inom sjöfarten från holländskan eftersom Nederländerna var en inflytelserik sjöfartsnation.
Andra ord och uttryck är av mer färskt datum eller utvecklas allteftersom ny kunskap och nya arbetssätt introduceras. Det gäller inte minst i IT-branschen där teknikutvecklingen går hand i hand med språkutvecklingen. Många av termerna kommer dessutom från engelskan.
– På en internationell arbetsplats är det engelska som gäller i dag. Då blir det naturligtvis så att vissa termer som är i omlopp och som kanske kommer till uttryck hämtas in till svenskan som engelska låneord.
Det finns också yrkesgrupper som utvecklat egna, hemliga språk. Sotarnas knoparmoj är ett exempel och vissa av orden, som dojor och brallor, lever fortfarande kvar som slanguttryck i svenskan. Även de så kallade västgötaknallarna hade ett eget språk, månsing, som de använde för att inte kunderna skulle förstå vad de pratade om.
– De hemliga språken är till för att exkludera vissa människor. Förbrytarslang är ju också ett sätt att vara hemlig mot makten, och ungdomsspråket för att vara hemlig mot de vuxna, säger Åsa Holmér.
Syftet med yrkesspråk är att förvalta den kunskap som finns inom ett yrke och föra den vidare på ett enkelt och effektivt sätt. Men språket har också en social funktion. Som ny inom ett yrke är man ofta mån om att snabbt lära sig de ord och uttryck som kollegorna använder för att känna samhörighet med yrkesgruppen. Samtidigt stärker det gemensamma språkbruket ens yrkesidentitet och kompetens inom området.
Men för utomstående kan fackspråket få motsatt effekt. De termer som olika yrkesgrupper slänger sig med upplevs ofta som svårbegripliga och kan göra att vi känner oss exkluderade. Det blev uppenbart under Folkhälsomyndighetens presskonferenser i våras där experterna pratade om exempelvis droppsmitta och andra fackuttryck som var självklara för dem. Lika okunniga kan vi känna oss när vi lämnar in bilen på verkstaden, besöker sjukhuset eller kontaktar IT-supporten.
– Interna fackspråk generellt kan vara svårtillgängliga för utomstående, men de klyftorna blir ju bara ett problem i de fall då vi hamnar i en situation där vi helt enkelt måste förstå vad experten säger, och när experten inte inser att vi inte gör det. Först då blir det ett kommunikationsproblem, säger Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola.

Krister Zeidler
Mer om Kompetens
-
De satsar på utbildning på arbetstid
Kompetens • Många företag erbjuder sina anställda kompetensutveckling. Men att hitta tid till det kan vara en utmaning. På företaget Miljödata har man avsatt en dag i månaden då medarbetarna får vidareutbilda sig.
-
Så ska du tänka om du blivit uppsagd
Kompetens • Att förlora jobbet kan skapa oro, men det kan också vara en chans att få en nystart i yrkeslivet. Här får du tips på hur du kommer vidare i karriären.
-
Bejaka din inre entreprenör
Kompetens • Vi lever i en snabbföränderlig värld och det ställer nya krav både på organisationer och medarbetare.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Svinpesten slår hårt mot gröna näringar
Smitta • Utbrottet av svinpest i Västmanland slår hårt mot de gröna näringarna i området.
-
Arbetsmiljömyndigheter slås ihop
Arbetsmiljöarbete • Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, Mynak, ska slås ihop med Arbetsmiljöverket. Det föreslår regeringen i sitt förslag till budget för 2024.
-
Så förändrar självbetjäningstrenden handeln
Digitalisering • Trenden med självbetjäning fick en skjuts under pandemin och fortsätter att växa. Hur förändrar det arbetsmiljön och kontakten med kunderna?