Fackspråk stärker gemenskapen på jobbet

Fackspråk används i olika hög grad inom alla yrkeskårer. Målare har till exempel tusentals facktermer för att beskriva olika material, verktyg och arbetsmetoder.

– Termer står för en massa djup kunskap som de som använder termerna besitter och som de förmedlar till varandra. För personer inom ett fackområde är termerna därifrån självklara att använda, säger Åsa Holmér, terminolog vid Språkrådet.

Vissa facktermer är väl etablerade och har sina rötter i Tyskland dit svenskar åkte för att lära sig olika hantverk. På liknande sätt härrör vissa uttryck inom sjöfarten från holländskan eftersom Nederländerna var en inflytelserik sjöfartsnation.

Andra ord och uttryck är av mer färskt datum eller utvecklas allteftersom ny kunskap och nya arbetssätt introduceras. Det gäller inte minst i IT-branschen där teknikutvecklingen går hand i hand med språkutvecklingen. Många av termerna kommer dessutom från engelskan.

– På en internationell arbetsplats är det engelska som gäller i dag. Då blir det naturligtvis så att vissa termer som är i omlopp och som kanske kommer till uttryck hämtas in till svenskan som engelska låneord.

Det finns också yrkesgrupper som utvecklat egna, hemliga språk. Sotarnas knoparmoj är ett exempel och vissa av orden, som dojor och brallor, lever fortfarande kvar som slanguttryck i svenskan. Även de så kallade västgötaknallarna hade ett eget språk, månsing, som de använde för att inte kunderna skulle förstå vad de pratade om.

– De hemliga språken är till för att exkludera vissa människor. Förbrytarslang är ju också ett sätt att vara hemlig mot makten, och ungdomsspråket för att vara hemlig mot de vuxna, säger Åsa Holmér.

Syftet med yrkesspråk är att förvalta den kunskap som finns inom ett yrke och föra den vidare på ett enkelt och effektivt sätt. Men språket har också en social funktion. Som ny inom ett yrke är man ofta mån om att snabbt lära sig de ord och uttryck som kollegorna använder för att känna samhörighet med yrkesgruppen. Samtidigt stärker det gemensamma språkbruket ens yrkesidentitet och kompetens inom området.

Men för utomstående kan fackspråket få motsatt effekt. De termer som olika yrkesgrupper slänger sig med upplevs ofta som svårbegripliga och kan göra att vi känner oss exkluderade. Det blev uppenbart under Folkhälsomyndighetens presskonferenser i våras där experterna pratade om exempelvis droppsmitta och andra fackuttryck som var självklara för dem. Lika okunniga kan vi känna oss när vi lämnar in bilen på verkstaden, besöker sjukhuset eller kontaktar IT-supporten.

– Interna fackspråk generellt kan vara svårtillgängliga för utomstående, men de klyftorna blir ju bara ett problem i de fall då vi hamnar i en situation där vi helt enkelt måste förstå vad experten säger, och när experten inte inser att vi inte gör det. Först då blir det ett kommunikationsproblem, säger Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola.