Fackspråk stärker gemenskapen på jobbet
Publicerad 6 oktober 2020
Fackspråk kan vara obegripligt för utomstående, men behövs för att enkelt och effektivt kunna kommunicera och överföra kunskap på jobbet. Men på samma sätt som det kan stärka gemenskapen kan det också vara exkluderande.
Fackspråk används i olika hög grad inom alla yrkeskårer. Målare har till exempel tusentals facktermer för att beskriva olika material, verktyg och arbetsmetoder.
– Termer står för en massa djup kunskap som de som använder termerna besitter och som de förmedlar till varandra. För personer inom ett fackområde är termerna därifrån självklara att använda, säger Åsa Holmér, terminolog vid Språkrådet.
Vissa facktermer är väl etablerade och har sina rötter i Tyskland dit svenskar åkte för att lära sig olika hantverk. På liknande sätt härrör vissa uttryck inom sjöfarten från holländskan eftersom Nederländerna var en inflytelserik sjöfartsnation.
Andra ord och uttryck är av mer färskt datum eller utvecklas allteftersom ny kunskap och nya arbetssätt introduceras. Det gäller inte minst i IT-branschen där teknikutvecklingen går hand i hand med språkutvecklingen. Många av termerna kommer dessutom från engelskan.
– På en internationell arbetsplats är det engelska som gäller i dag. Då blir det naturligtvis så att vissa termer som är i omlopp och som kanske kommer till uttryck hämtas in till svenskan som engelska låneord.
Det finns också yrkesgrupper som utvecklat egna, hemliga språk. Sotarnas knoparmoj är ett exempel och vissa av orden, som dojor och brallor, lever fortfarande kvar som slanguttryck i svenskan. Även de så kallade västgötaknallarna hade ett eget språk, månsing, som de använde för att inte kunderna skulle förstå vad de pratade om.
– De hemliga språken är till för att exkludera vissa människor. Förbrytarslang är ju också ett sätt att vara hemlig mot makten, och ungdomsspråket för att vara hemlig mot de vuxna, säger Åsa Holmér.
Syftet med yrkesspråk är att förvalta den kunskap som finns inom ett yrke och föra den vidare på ett enkelt och effektivt sätt. Men språket har också en social funktion. Som ny inom ett yrke är man ofta mån om att snabbt lära sig de ord och uttryck som kollegorna använder för att känna samhörighet med yrkesgruppen. Samtidigt stärker det gemensamma språkbruket ens yrkesidentitet och kompetens inom området.
Men för utomstående kan fackspråket få motsatt effekt. De termer som olika yrkesgrupper slänger sig med upplevs ofta som svårbegripliga och kan göra att vi känner oss exkluderade. Det blev uppenbart under Folkhälsomyndighetens presskonferenser i våras där experterna pratade om exempelvis droppsmitta och andra fackuttryck som var självklara för dem. Lika okunniga kan vi känna oss när vi lämnar in bilen på verkstaden, besöker sjukhuset eller kontaktar IT-supporten.
– Interna fackspråk generellt kan vara svårtillgängliga för utomstående, men de klyftorna blir ju bara ett problem i de fall då vi hamnar i en situation där vi helt enkelt måste förstå vad experten säger, och när experten inte inser att vi inte gör det. Först då blir det ett kommunikationsproblem, säger Mats Landqvist, professor i svenska vid Södertörns högskola.

Krister Zeidler
Läs fler artiklar av Krister Zeidler
Mer om Kompetens
-

Ansiktsblindhet blir ett hinder på jobbet
Kompetens Har du svårt att känna igen kollegor som bytt frisyr? Eller händer det att du möter någon på stan som hälsar glatt utan att du har en aning om vem det är? Då kan du vara ansiktsblind.
-

Lärare saknar verktyg för att hantera elevers ohälsa
Kompetens Blivande lärare känner ansvar för elevernas hälsa. Men många upplever att utbildningen inte ger dem tillräckliga verktyg för att prata med elever som mår dåligt.
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

Småföretag agerar först efter olyckor
Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet i småföretag kommer ofta i gång först efter att en olycka eller ett tillbud inträffat. Brist på tid, pengar och kunskap gör att det förebyggande arbetet blir eftersatt, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
-

Klädseln påverkar förtroendet på jobbet
Arbetsmiljöarbete På jobbet representerar vi den organisation vi arbetar för. Riktlinjer för hur vi ska klä oss kan underlätta. Men en klädkod med regler och förbud är att gå för långt, tycker Mats Danielsson som är vett- och etikettexpert.
-

Ansiktsblindhet blir ett hinder på jobbet
Kompetens Har du svårt att känna igen kollegor som bytt frisyr? Eller händer det att du möter någon på stan som hälsar glatt utan att du har en aning om vem det är? Då kan du vara ansiktsblind.