
Unga väljer chatt framför e-post
Uppdaterad 17 oktober 2019
Publicerad 16 oktober 2019
Chatt kan komma att ta över e-posten när de som är födda på 90- och 00-talet kommer ut i arbetslivet. Och pausen på jobbet kommer kanske inte ägnas åt sociala medier i framtiden, om man får tro en färsk rapport om svenskarnas internetvanor.
Hela 97 procent av svenskarna använder e-post. Men det dagliga e-postandet är lägre bland de yngre än de äldre. De yngre väljer istället chatten som fortsätter att växa. Det framkommer i rapporten "Svenskarna och internet 2019", en årlig undersökning från Internetstiftelsen.
83 procent av de som studerar i dag chattar dagligen och endast 65 procent använder e-post dagligen. Rapportförfattarna frågar sig därför om e-posten kommer behålla sin hittills dominerande ställning som kommunikationskanal på våra arbetsplatser.
Hela 83 procent av internetanvändarna i Sverige använder sociala medier. Samtidigt är det få som anser att det är välanvänd tid att surfa runt på sociala medier. Att lyssna på poddar eller läsa nyheter rankas högst bland de som deltagit i undersökningen. Allra längst ner på listan hamnar sociala medier och att spela spel på mobilen.
– Jag tycker att det börjar bli en uttjatad debatt i Sverige om skärmtid. Istället för att prata om tiden kanske vi borde tala om vad vi gör med skärmtiden och hur meningsfull den känns, sa Måns Jonsson, digital strateg på Internetstiftelsen när han i veckan presenterade rapporten.
Användandet av sociala medier planar också ut för första gången. Facebook är störst, men även där minskar användandet något. Framförallt märks en tydlig nedgång när det gäller hur aktiv man är på Facebook. På två år har andelen Facebookanvändare som skriver egna inlägg minskat från 49 procent till 28 procent.
– Svenskarna verkar inte lämna Facebook. Fortfarande är det en hög andel, 81 procent som använder Facebooks app Messenger. Men det är allt färre som är aktiva och postar eller delar inlägg. Fortsätter minskningen i den här takten har vi knappt några alls nästa år som gör inlägg på Facebook, sa Måns Jonsson.
Näthat drabbar främst yngre men det har inte ökat de senaste åren. Det har däremot andelen kränkande e-post gjort.

Marianne Zetterblom
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Digitalisering
-

Ge AI tillgång till företagets data – så gör ni det säkert
AI Vad bör man tänka på innan man ger AI tillgång till sin data och låter medarbetarna använda AI-agenter? Arbetsliv bad två experter på cybersäkerhet att svara på det.
-

Därför ska du sluta vara ständigt tillgänglig
Digitalisering Att alltid vara tillgänglig och svara sina kollegor på studs kan kännas effektivt i stunden men gör dig både stressad och ofokuserad. Ofta helt i onödan. Här får du tips på hur du kan sätta gränser och skapa ett mer hållbart sätt att vara tillgänglig på jobbet.
-

Hon forskar om Linkedin: "Många brottas med synlighet kontra skrytsamhet"
Kompetens Hur mycket är ok skryta om sig själv på Linkedin och hur ska man som anställd hantera förväntningar på att tala gott om sin arbetsgivare?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

När barnets skolfrånvaro påverkar jobbet
Arbetsmiljöarbete Föräldrar till hemmasittande barn med omfattande frånvaro från skolan tvingas ofta gå ner i arbetstid – och en del blir sjukskrivna. För arbetsgivaren kan flexibilitet vara avgörande för att medarbetaren ska kunna fortsätta jobba.
-

Uppsagd – så tog jag mig vidare
Så gjorde vi Att bli uppsagd från jobbet kan vända tillvaron upp och ner. Men det kan också bli början på något nytt. En ekonom, en säljare och en busschaufför berättar om vägen tillbaka och en expert från Trygghetsrådet ger råd om vad arbetsgivaren ska tänka på.
-

”Vi lever här tillsammans”
Bildreportaget På Källunda Gård är ekologiskt lantbruk inte bara ett sätt att odla. Det är ett sätt att leva, där djur, jord och människor ingår i samma kretslopp och där bondens viktigaste uppgift är att förvalta det som ska leva vidare.