
Bild: TNG
AI används sällan i praktiken
Publicerat 28 oktober 2019
Användningen av AI – artificiell intelligens – på svenska arbetsplatser har inte kommit så långt som man kan tro, visar en ny undersökning bland 5 000 chefer. Mindre än en femtedel av cheferna säger att det finns någon form av AI-initiativ inom deras verksamhet.
Det finns många spaningar om hur artificiell intelligens, AI, kommer att påverka arbetslivet framöver. Men hur långt har AI-utvecklingen egentligen kommit? Och vad innebär den för chefer, som befinner sig mitt i förändringen?
Joakim Wernberg, forskare inom digitalisering och teknikutveckling vid Lunds universitet, har studerat de här frågorna, på uppdrag av Ledarna. Undersökningen, som genomfördes av Novus, omfattar över 5 000 chefer som är medlemmar i Ledarna. De finns på olika nivåer och i olika branscher, inom både privat och offentlig sektor.
Svenska företag och organisationer är, enligt rapporten, inte alls så "AI-mogna" som tidigare studier har gett en bild av. Under 20 procent av cheferna säger att det finns något slags AI-initiativ på deras arbetsplats. Utvecklingen har kommit längre i privat sektor än i offentlig.
Men huvudpoängen är inte att AI-utvecklingen går för långsamt, betonar Joakim Wernberg.
– Snarare att vi tenderar att överskatta hur snabbt vi hoppar på ny teknik och får ut produktivitetsvinster av den. Det är lätt att köpa ny teknik, säger han. Det är mycket svårare att anpassa hur man jobbar, så att man drar nytta av tekniken. Det är det som den stora resan handlar om.
Andelen som svarar att AI används på jobbet är högst i tillverkningsindustrin och i kunskapsintensiva tjänsteföretag, lägst i byggbranschen.
För att ny teknik ska slå igenom på en arbetsplats måste ett antal organisatoriska förutsättningar vara på plats.
Man kan till exempel behöva skapa så kallade tvärfunktionella team, med många olika kompetenser, för att avgöra hur den nya tekniken bäst ska komma till nytta. Det behövs också experiment på arbetsplatsen, säger Joakim Wernberg.
– Det är de organisatoriska aspekterna som sätter takten för AI-transformationen, inte hur snabbt man köper in teknik. Den röda tråden är att det behövs chefer på alla nivåer, som kan förvalta och främja utvecklingen.
För att introducera ny teknik på en arbetsplats kan det krävas tekniska experter, fortsätter han.
– Men det är cheferna som kan se till att tekniken blir en del av organisationen på riktigt.
AI-utvecklingen ställer stora krav på kompetensutveckling för alla som berörs, enligt rapporten.
– Vi ser tydligt att kompetensutvecklingen är oerhört viktig för att chefer ska kunna leda omvandlingen, säger Andreas Miller, förbundsordförande för Ledarna. Vi behöver hitta instrument för livslångt lärande för både chefer och medarbetare.
Det är en nyanserad – och delvis ny – bild som cheferna i undersökningen ger uttryck för, menar han. De tror inte att hundratusentals jobb kommer att försvinna till följd av AI-omvandlingen.
– De säger att jobben kommer att förändras. Vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna, medan andra kommer till. Det här är en viktig motsatsbild, som vi behöver ha med oss i det gemensamma samtalet om AI-frågorna, säger Andreas Miller.

Margareta Edling
Mer om Innovationer
-
Fler liv kan räddas på bygget med ny teknik
Innovationer • När en byggnadsarbetare på en mindre ort skadar sig kan det ta tid innan räddningspersonal är på plats. Men tack vare en ny teknik för livräddning på distans är det möjligt att starta avancerade livräddningsinsatser redan innan ambulansen kommer.
-
App skyddar mot värme- och köldstress
Innovationer • Utomhusarbete vid väldigt höga eller låga temperaturer kan leda till värme- eller köldstress och ökar risken för olyckor. Med hjälp av en individuellt anpassad app kan de som jobbar utomhus få råd om hur man förebygger och hanterar värme och kyla.
-
Så skapas ett kreativt klimat
Innovationer • Tålamod och bra samarbete. Det krävs för att driva en idé oavsett om man är Nobelpristagare eller bara vanlig anställd som vill förbättra arbetsmiljön.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.