Var fjärde lantbrukare känner oro för att bli hotad

Publicerat 7 februari 2019

Var fjärde lantbrukare känner oro för att utsättas för hot och trakasserier från djurrättsaktivister. Det förekommer även att djurrättsaktivister hotar anhöriga och anställda. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vill se ökade polisinsatser och en ändring i lagen.

Djurrättsaktivister har länge trakasserat minkuppfödare och genomfört aktioner där djuren släppts ut ur sina burar. Men de senaste åren har aktivisterna trappat upp och breddat sin verksamhet.

– Nu ger man på sig alla olika typer av djuruppfödning, som mjölkkor, gris, fågelproduktion och kaninuppfödare. Det är ett nytt mönster som träder fram, säger Åsa Odell, själv grisbonde och vice ordförande i LRF. Foto: LRF

Hoten framförs ofta i sociala medier, via telefon, mejl eller brev, men bönder har också utsatts för vandalisering och klotter på sina gårdar. Demonstranter kan dessutom stå ute på gårdsplanen i timmar och skandera sina budskap. Även anställda och anhöriga till djuruppfödarna trakasseras.

– Ofta har vi våra djurstallar i anslutning till boende. Då kan de komma dit och slå på rutor och dörrar och skrämma barnen när de är ensamma hemma.

En enkätundersökning som LRF låtit göra visar att två procent av lantbrukarna utsatts för trakasserier från djurrättsaktivister det senaste året. Enligt en granskning av Göteborgs-Posten rör det sig om över 200 dåd de senaste tre åren. I ett av fallen beskrivs hur en åttaårig flicka, som kom tillbaka till skolan efter jullovet, möttes av ballonger på skolgården på vilka någon skrivit att hennes pappa är en mördare.

Men många av hoten och trakasserierna rapporteras eller polisanmäls inte och på LRF menar man att det finns ett stort mörkertal.

– Jag tror att många har blivit mer försiktiga med att berätta att man är djuruppfödare för att inte dra till sig uppmärksamhet, vilket är jättetråkigt för vi vill vara öppna med vad vi gör så att konsumenter och samhälle får veta hur modern djuruppfödning fungerar på en gård i Sverige, säger Åsa Odell.

LRF vill se ökade polisinsatser mot djurrättsaktivisterna och att brottskoder införs som är kopplade till aktionerna så att brotten kan särskiljas från andra ofredanden.

– Sedan behöver lagen om olaga intrång ses över. I dag kan aktivisterna stå på gårdsplanen dag efter dag utan att bli lagförda.

I grunden är djurrättsaktivisternas agerande ett hot mot demokratin, anser Åsa Odell.

– Det är ju inte så här man ska påverka i samhället. Vi lever i en demokrati och det gäller att värna om den. De här fruktansvärda metoderna leder till en hemsk utveckling i samhället, säger hon.