Unga tror på många karriärbyten
Publicerad 10 april 2018
De yngre tjänstemännen förväntar sig många karriärbyten. Fyra av tio yngre tjänstemän tror att de kommer att behöva byta karriär eller uppgradera sin kompetens ett flertal gånger under sitt yrkesliv, enligt en undersökning från Unionen.
Det är fackförbundet Unionen som gjort en undersökning bland privatanställda tjänstemän som är 36 år och yngre. Deltagarna har fått svara på frågan om de tror att de kommer att få ändrade arbetsuppgifter i framtiden och om de tror att de behöver bygga på med mer kompetens vartefter. Fyra av tio svarade alltså ja.
– Det pekar på en medvetenhet om hur arbetslivet kommer att förändras och utvecklas framöver med både ny teknik och nya branscher som växer snabbt. De vet att de kommer att behöva återkommande utbildning för att behålla sin position i ett dynamiskt arbetsliv, säger Henrik Ehrenberg som är samhällspolitisk chef på Unionen.
En högre medvetenhet bland de unga ställer också krav på morgondagens arbetsgivare för att kunna matcha de nya behoven. Henrik Ehrenberg anser att företagen behöver bli bättre på att planera för en kompetensförsörjning för var och en av sina medarbetare. För att kunna göra det behöver arbetsgivarna stöd i form av ett förändrat utbildningssystem.
– I stället för att behöva gå ytterligare en universitetsutbildning på tre, fyra eller fem år, bör det finnas möjlighet till fler korta högskoleutbildningar för att hämta in rätt kunskap och bygga på den utbildning man redan har. Likaså behövs det fler distansutbildningar och fler fristående kurser på högskolan, även på kvällstid.
Han menar att det behöver finnas andra former av studiefinansiering för den som är mitt i livet och kanske redan har en längre högskoleutbildning sedan tidigare.
– Du har helt andra behov när du är tonårsförälder än när du precis flyttat hemifrån.
Henrik Ehrenberg tycker att undersökningen visar att de yngre privatanställda tjänstemännen är villiga att medverka och ta eget ansvar för sin utveckling i ett föränderligt arbetsliv. De vet vad som behövs.
– Genom att vara tydliga mot sig själva kan de också i samarbete med sin arbetsgivare resonera om vad de behöver för typ av utbildning för att fortsätta vara en resurs att räkna med i företaget, säger Henrik Ehrenberg.

Gerd Eriksson
Läs fler artiklar av Gerd Eriksson
Mer om Kompetens
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
-

Skriv så att din text blir läst
Kompetens Mejl, rapporter och andra texter fyller arbetsdagen. Men hur skriver man så att mottagaren verkligen förstår? Copywritern Anna Kleinwichs Magnusson tipsar om hur läsarens behov kan bli vägen till tydligare texter på jobbet.
-

Tala tryggt – så övervinner du din scenskräck
Kompetens För någon som lider av talängslan kan det vara en ren ångestupplevelse att hålla en presentation. Retorikkonsulten Jasmin Mohammed på Snacka Snyggt ger sina bästa tips på hur du övervinner din scenskräck.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

De vanligaste kontorsmissarna – och hur ni undviker dem
Kontor Att välja snygga möbler innan man har kartlagt verksamhetens behov kan bli ett dyrt misstag när kontoret ska göras om. Bristande planering riskerar att påverka både trivsel och produktivitet.
-

Hon vill förbättra arbetslivet för personer som stammar
Arbetssjukdomar Diana Morgården Guilletmot har stammat sedan hon var tre år. Nu vill hon få arbetsgivare att börja prata om verbal mångfald i arbetslivet.
-

Fördomar om stamning kan bli ett hinder i arbetslivet
Arbetsmiljöarbete En medarbetare som stammar kan behöva mer tid för att få fram det hen vill säga. Det betyder inte att personen är nervös eller har svårt att kommunicera.