Så kan skolan hantera arga föräldrar
Publicerat 21 november 2017
Föräldrar som ifrågasätter skolarbetet, kräver högre betyg för sitt barn eller som ser solsemestern i februari som en rättighet har blivit ett allt större arbetsmiljöproblem i skolan. I synnerhet i välbärgade områden. På Brevik skola i Tyresö förebyggs problemet genom tydlighet kring föräldrars respektive pedagogers ansvar.
Det är en bra utveckling att föräldrar är engagerade i skolan – men att som förälder förvänta sig att få styra över undervisningen är varken rimligt eller rätt. Det anser Anna Hansson-Bittár, rektor på Brevik skola i Tyresö, vars ledarskap prisades med Skolledarpriset 2016.
– Pedagogiken är vår profession, där sätter vi upp våra stoppskyltar. Vi har det pedagogiska tolkningsföreträdet. Är vi tydliga med det blir man också trygg som förälder. Vilket i sin tur ger oss handlingsutrymme.
Och egentligen handlar det inte om ett föräldraproblem, utan det är snarare ett tecken på ett accelererande samhällsproblem, enligt Anna Hansson-Bittár. Som vi skapat själva. Både genom ökad individualisering, genom att kalla medborgare för kunder och genom en utbyggd rättighetslagstiftning.
– Självklart ska man förvänta sig att skolan ska fungera väl för ens barn. Men man kan inte förvänta sig att kunna shoppa metoder som varor, eller se skolan som något du som förälder själv bestämmer över.
För att förebygga konflikter och värna lärarnas arbetsmiljö har Brevik skola bland annat infört kontakttider till lärarna, vardagar mellan 8 och 18. Det är inte ok att mejla en lärare klockan 22 på fredag kväll och kräva omedelbart svar. Lektioner får inte störas och klassrummet har inte svängdörrar för föräldrar. Men gränserna respekteras inte om inte föräldrarna känner förtroende för skolan, menar hon. Viktigast i arbetet är därför den pedagogiska modellen, som bland annat bygger på hög lärartäthet och situationsanpassad undervisning. Skolan jobbar även efter begreppet ”Vi är snälla”.
– En arg förälder är ofta orolig för sitt barn. Det är viktigt att förstå och det måste vi möta med respekt.
Anna Hansson-Bittár besvarar därför aldrig arga mejl med mejl utan ringer alltid upp. Direktkontakt minskar risken att konflikter eskalerar. Hon vågar också sätta ord på effekten av starka uttryck och känslor.
– När jag haft pedagoger som mött ett hårt föräldratryck har jag kunnat säga till de arga föräldrarna: ’Är ni medvetna om att ni skräms?’ Vi måste vara öppna för samtal. Vi jobbar med små, små förflyttningar varje dag, så att vi alltid är ett steg före, istället för att släcka bränder.
På Lärarförbundet är problemen som föräldrars ibland långtgående krav kan skapa, också kända.
– I grunden är föräldraengagemang något positivt, både för barnens utveckling och för relationen mellan skola och hem. Och det är hårfin skillnad mellan positivt föräldraengagemang och när det går över gränsen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Enligt henne är det viktigt att fler skolor gör som Brevik – sätter upp tydliga regler för föräldrakommunikation.
– Känslan av att jag som lärare alltid är nåbar och alltid kan göra mer för mina elever – det blir totalt ohållbart i längden. Det ger ökade sjukskrivningar och ökad samvetsstress hos lärarna.
Med sociala medier kan det också finnas en rädsla för att bli uthängd, som ökar stressen för lärarna, anser hon. Samtidigt påpekar hon att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet.
– Jag kan åka ut till innerstadsskolor där lärare har tydliga rutinerna för relationer med föräldrarna. Eller till Rosengård där lärarna gör hembesök för att stärka relationen till föräldrarna och få mer kontakt. Och märker vilken betydelse föräldrakontakten får för klassrumsrelationen, säger hon.

Carin Hedström
Mer om Arbetsklimat
-
Expertens tips: Så blir du en bättre lyssnare
Arbetsklimat • Våga vara tyst, minimera distraktioner och undvik att döma. Det är några av författaren Annika Telléus tips för att bli en bättre lyssnare.
-
Trivseln ökar trots oroliga tider
Arbetsklimat • Trots vikande konjunktur och ökning av varsel trivs svenskarna bättre på jobbet än tidigare enligt en ny undersökning.
-
Så hanterar du känslor på jobbet
Arbetsklimat • När känslorna tar överhand utan att vi förstår varför kan de bli ett hinder. Speciellt på en arbetsplats där vi helst inte vill blotta oss med stora känsloutbrott. Lär dig förstå känslor bättre.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
De valde att återgå till kontoret
Distansarbete • Fastighetsbolaget Castellum som testade permanent flexibilitet under pandemin har återgått till att ha kontoret som bas.
-
Många skadar sig på sommarjobbet
Introduktion • Nära 1 500 ungdomar råkade ut för olyckor på sommarjobbet förra året. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.