Ingen quick-fix att motverka sexuella trakasserier
Publicerat 13 november 2017
Både arbetsgivare och fack inom scenkonsten har reagerat starkt på uppropet där 581 kvinnliga skådespelare vittnat om sexuella trakasserier. Teaterförbundet ska göra enkätstudie bland sina medlemmar och Almega anordnar en seminarieserie på temat. Men att förändra kulturen är ingen quick fix, betonar Mikael Brännwall, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst.
Inte förvånad – men förtvivlad. Så beskriver Anna Carlson, ordförande i Teaterförbundet, sin reaktion på rapporterna om sexuella trakasserier inom branschen. Samtidigt välkomnar hon att problemen blir synliga genom konkreta exempel, som i uppropet från 581 kvinnliga skådespelare.
– Jag blir förtvivlad över att det är ett så stort mörkertal, och så grov maktutövning som försiggår, säger Anna Carlson, förbundsordförande, om de vittnesmål om sexuella trakasserier som kommit fram i samband med #metoo-rörelsen.
Hon anser att medvetenheten om jämställdhet har ökat när det gäller arbetet på scenen.
– Men det som sker i kulisserna, på väg upp till omklädningsrummet eller till duschen är osynligt. Det händer mycket som är förfärligt, och så ska vi inte ha det i arbetsmiljön.
Det har stort värde att övergreppen nu kommer upp i ljuset, anser hon. Som det har gjort genom det kollektiva uppropet i Svenska Dagbladet från 581 kvinnor inom den svenska film- och teaterbranschen.
I Australien använder teaterfacket så kallade fallstudier i arbetet mot sexuella trakasserier, beskriver Anna Carlson. Man samlar in konkreta berättelser från medlemmarna och anonymiserar dem.
– Man har haft en stor insamling av fall, som sedan lämnas över till arbetsgivarna. Tanken är att de ska få en inblick i vardagen för medlemmarna, så att de kan göra något i frågan.
Teaterförbundet ska nu göra en medlemsenkät om sexuella trakasserier. Syftet är att få en gedigen bild av omfattningen av problemet, att arbeta utifrån. I en medlemsundersökning 2010 svarade varannan kvinna att hon hade blivit utsatt. Men undersökningen fick mycket kritik för att svaren var för få och resultaten osäkra. Det tog fokus från kärnfrågan.
– Nu ska vi ställa de rätta frågorna, så att vi får det underlag vi behöver för att kunna agera och för att samverka med arbetsgivarna. Det här måste upp till ytan och förändras nu. Vi kan inte sitta här om fem eller sju år och säga att inget hände 2017 heller.
Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivarna, konstaterar hon.
– Det är de som tar emot frilansarna ute på arbetsplatserna, och de är de som talar om för gästande artister och andra vad som gäller. Gör man det, så tror jag det känns lättare att anmäla om man blir utsatt, eller ser eller hör att någon annan blir det.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst tar frågan på största allvar, betonar Mikael Brännvall, VD.
– Man blir förstås chockad när man tar del av uppropet i Svenska Dagbladet, men också arg och bedrövad. Det är fruktansvärda berättelser. Vi inser också att det finns ett stort mörkertal, säger han.
En hel del arbete med frågorna pågår sedan tidigare. Teaterförbundet, Akademikerförbunden och Svensk Scenkonst har ett gemensamt råd som ska motverka diskriminering och främja mångfald i arbetslivet. En del i uppdraget är att öka kompetensen och medvetenheten ute på arbetsplatserna.
– Det behövs kunskap och rutiner, säger Mikael Brännvall. Det har vi jobbat mycket med, både själva och tillsammans med våra fackliga motparter. Det vi kan konstatera nu, är att det inte har varit tillräckligt.
Kulturen på arbetsplatserna måste också förändras, för att de ska bli trygga och säkra, fortsätter han. De centrala parterna behöver skapa en gemensam plattform för det, men sedan måste arbetet fortsätta ute på varje arbetsplats och involvera chefer, medarbetare och det lokala facket.
– Det är ingen quick fix. Det viktigaste är att jobba långsiktigt. Man måste också vara väldigt bestämd med vad man vill uppnå. För det krävs ledarskap och samverkan, säger Mikael Brännvall.
Arbetsgivarna vill ha mer kunskap, i kölvattnet av #metoo, säger Mia Fransson, jurist på Almega.
– Vi märker en stor efterfrågan på det material som vi har sedan tidigare, säger hon. Hur ska man som arbetsgivare förebygga och förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatsen, och vilket utredningsansvar har man? Det har blivit väldigt aktuella frågor.
Hon påpekar att den allmänna rättsuppfattning som nu kommer fram i debatten om sexuella trakasserier, inte alltid stämmer överens med hur den arbetsrättsliga lagstiftningen ser ut.
– Det är viktigt för arbetsgivarna att veta vad som gäller i sådana här situationer, säger Mia Fransson.
Almega drar nu igång en seminarieserie för medlemsföretagen på temat sexuella trakasserier. Den ska genomföras på olika håll i Sverige, med start i Stockholm den 22 november.

Margareta Edling
Mer om Sexuella trakasserier
-
Könsuppdelat jobb ökar risken för sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier • Att vara kvinna och jobba på en mansdominerad arbetsplats eller att vara man på en kvinnodominerad arbetsplats ökar risken att utsättas för sexuella trakasserier.
-
Attitydförändring efter Metoo
Sexuella trakasserier • Det går åt rätt håll inom teater, film och tv, men fortfarande återstår mycket att göra för att arbetsplatserna ska bli fria från trakasserier.
-
Allvarliga konsekvenser av sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier • Att utsättas för sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan få stora konsekvenser för den psykiska hälsan. Det visar en ny stor studie från Karolinska Institutet.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.