Hot får kvinnliga journalister att vilja sluta
Publicerat 19 april 2017
Var tredje kvinnlig ledarskribent, krönikör, chefredaktör och kommentator inom dagspressen funderar på att sluta med journalistik på grund av de trakasserier de utsätts för. Det visar en studie som branschorganisationen Tidningsutgivarna gjort tillsammans med nätverket Klara K.
Det är bransch- och arbetsgivarorganisationen Tidningsutgivarna (TU) och nätverket Klara K som med hjälp av Kantar Sifo, undersökt i vilken utsträckning kvinnliga journalister vid landets 163 dagstidningar utsatts för trakasserier och hot de senaste 12 månaderna. Hela 72 procent har svarat att de blivit hotade och trakasserade. Hot om att bli trakasserad på sin arbetsplats eller privat liksom hot om sexuellt våld är vanligast. 66 procent har fått nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.
– Nu är det viktigt att regeringen följer de uppmaningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen presenterade i sin rapport om mediernas säkerhet. Man behöver avsätta reella resurser för att bland annat se över hot och trakasserier mot medier, men också arbeta fram skyddsstrategier för journalister, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för TU i en kommentar.
För ungefär hälften av de utsatta har hoten lett till rädsla och oro. 22 procent säger att hoten inneburit att de avstått från att bevaka vissa samhällsfrågor. En av tre, 34 procent, uppger att de funderat på att helt sluta med journalistik på grund av trakasserierna.
Drygt hälften anser att mängden hot och trakasserier ökat de senaste tre åren. 54 procent anser att de blivit grövre under samma tidsperiod. Även en undersökning som SVT:s Kulturnyheterna gjort visar att hoten mot svenska journalister ökar. Bara den senaste månaden har reportrar mordhotats och trakasserats i sina hem till följd av granskningar av näthat skriver SVT.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Hot och våld
-
Förberedelse viktigt för att hantera hot och våld på jobbet
Hot och våld • Att vara väl förberedd och ha strategier för hur man ska hantera hotfulla situationer på jobbet ökar chanserna för ett bra utfall.
-
Skolor uppmanas skaffa rutiner för våldsamma händelser
Hot och våld • Efter attacken i Malmö där två lärare dödades säger Lärarförbundet att alla skolor behöver ha rutiner och en beredskap för händelser som denna.
-
Att träna på hotfulla situationer ökar tryggheten
Hot och våld • Genom att träna på hotfulla situationer går det minska lidandet för den som drabbas. Överraskningsmomentet blir inte lika stort och man kan bredda sitt handlingsutrymme. Det säger Stefan Dahlberg som är utbildare inom krisstöd och krishantering.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.