Yrkesstatus präglar vår människosyn

De olika yrkenas status ser ungefär ut som de gjorde på 1950-talet, visar en studie. I toppen av listan återfinns yrken med lång utbildning och specialistkompetens, som läkare, jurist och ingenjör. Även yrkesgrupper med makt och inflytande, som vd, statsråd och diplomat, har högt anseende.

Men samhällsutvecklingen och förändrade värderingar har gjort att några yrkesgrupper inte rankas lika högt som de gjorde för 60 år sedan. Det gäller till exempel för officerare, banktjänstemän och framför allt lärare.

– Jag tror att det beror på att på 1950-talet var det viktigare att man hade kunskap i ett ämne. Lärare hade universitetsutbildning och ett kunskapskapital som var åtråvärt. De var också auktoriteter på den tiden. I dag handlar skolan mycket om omhändertagande och identitetsutveckling, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Yrkesstatusen har betydelse för hur starkt man identifierar sig med sin yrkesroll. En del säger att de "är" sitt yrke medan andra säger att "de jobbar som". Framför allt är det de som har högre utbildning som säger att de "är" sitt yrke. Men det gäller även för bönder, fiskare och hantverkare, yrken som ofta går i arv eller där det finns någon form av samhörighet och skråtänkande.

– Säger man att man är snickare så signalerar det en identitetshållning. Att jobba som någonting är mer något jag gör men det definierar inte vem jag är. Det handlar mer om att man försörjer sig på det här sättet.

Men även var man jobbar har betydelse. Är man servitris eller kock på en stjärnkrog ger det högre status än om man jobbar på en sunkig kvarterskrog. Och unga som ska ut i arbetslivet rankar ofta Apple, Google och Spotify högt bland arbetsplatser som de skulle vilja jobba på. Det gäller även för företag som kanske inte är lika "hippa" men där företagskulturen ger högt anseende, som hos Ikea.

– Det är ett välkänt varumärke som uttrycker trygghet och stabilitet. Jag kan också tänka mig att Ikea är ett ställe där man kan göra en viss intern karriär, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Har man ett yrke med låg status kan det upplevas som stressande och inverka på ens hälsa och självbild. Det beror på att vi bemöter människor olika beroende på vilket yrke de har.

– Om man jobbar som städare eller sitter i kassan så är det klart att det påverkar en negativt om man till vardags blir osynliggjord, ignorerad och nedklassad. Det finns kanske också en föreställning om att man är dum eller mindre bemedlad och att det är därför man har den typen av jobb.

De med högstatusyrken kan i sin tur känna sig pressade över att de måste leva upp till de höga förväntningar som följer med yrkesrollen. Men det finns även skiktningar inom yrkesgrupperna, till exempel att det är finare att vara kirurg än allmänläkare. Lärarlönelyftet där de 60 000 bästa lärarna ska få högre lön är också ett sätt att skapa hierarkier och ranka statusen inom en enskild yrkesgrupp, menar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Men hur man förhåller sig till sin yrkesidentitet är också individuell. En del har förmågan att gå in och ut ur sin yrkesroll utan problem medan andra tar arbetet med sig hem mentalt. Inom äldreomsorgen pratar man till exempel om samvetsstress, att personalen har ständigt dåligt samvete för att de känner att de inte räcker till.

– För de som håller på med människovårdande yrken, även bland skolpersonal, är det kanske inte så lätt att dra skarpa gränser för när jobbet är klart, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Det gränslösa arbetslivet där medarbetarna förväntas vara ständigt tillgängliga har också gjort det svårare för andra yrkesgrupper att dra en skarp skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv.