Yrkesstatus präglar vår människosyn
Publicerat 23 augusti 2016
Yrkesstatusen har betydelse för hur vi ser på oss själva, men också hur vi bemöter andra. Medan de som har ett lågstatusyrke kan känna sig nedvärderade och osynliggjorda kan de med ett högstatusyrke uppleva sig pressade av att behöva leva upp till sin yrkesroll.
De olika yrkenas status ser ungefär ut som de gjorde på 1950-talet, visar en studie. I toppen av listan återfinns yrken med lång utbildning och specialistkompetens, som läkare, jurist och ingenjör. Även yrkesgrupper med makt och inflytande, som vd, statsråd och diplomat, har högt anseende.
Men samhällsutvecklingen och förändrade värderingar har gjort att några yrkesgrupper inte rankas lika högt som de gjorde för 60 år sedan. Det gäller till exempel för officerare, banktjänstemän och framför allt lärare.
– Jag tror att det beror på att på 1950-talet var det viktigare att man hade kunskap i ett ämne. Lärare hade universitetsutbildning och ett kunskapskapital som var åtråvärt. De var också auktoriteter på den tiden. I dag handlar skolan mycket om omhändertagande och identitetsutveckling, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet.
Yrkesstatusen har betydelse för hur starkt man identifierar sig med sin yrkesroll. En del säger att de "är" sitt yrke medan andra säger att "de jobbar som". Framför allt är det de som har högre utbildning som säger att de "är" sitt yrke. Men det gäller även för bönder, fiskare och hantverkare, yrken som ofta går i arv eller där det finns någon form av samhörighet och skråtänkande.
– Säger man att man är snickare så signalerar det en identitetshållning. Att jobba som någonting är mer något jag gör men det definierar inte vem jag är. Det handlar mer om att man försörjer sig på det här sättet.
Men även var man jobbar har betydelse. Är man servitris eller kock på en stjärnkrog ger det högre status än om man jobbar på en sunkig kvarterskrog. Och unga som ska ut i arbetslivet rankar ofta Apple, Google och Spotify högt bland arbetsplatser som de skulle vilja jobba på. Det gäller även för företag som kanske inte är lika "hippa" men där företagskulturen ger högt anseende, som hos Ikea.
– Det är ett välkänt varumärke som uttrycker trygghet och stabilitet. Jag kan också tänka mig att Ikea är ett ställe där man kan göra en viss intern karriär, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.
Har man ett yrke med låg status kan det upplevas som stressande och inverka på ens hälsa och självbild. Det beror på att vi bemöter människor olika beroende på vilket yrke de har.
– Om man jobbar som städare eller sitter i kassan så är det klart att det påverkar en negativt om man till vardags blir osynliggjord, ignorerad och nedklassad. Det finns kanske också en föreställning om att man är dum eller mindre bemedlad och att det är därför man har den typen av jobb.
De med högstatusyrken kan i sin tur känna sig pressade över att de måste leva upp till de höga förväntningar som följer med yrkesrollen. Men det finns även skiktningar inom yrkesgrupperna, till exempel att det är finare att vara kirurg än allmänläkare. Lärarlönelyftet där de 60 000 bästa lärarna ska få högre lön är också ett sätt att skapa hierarkier och ranka statusen inom en enskild yrkesgrupp, menar Ylva Ulfsdotter Eriksson.
Men hur man förhåller sig till sin yrkesidentitet är också individuell. En del har förmågan att gå in och ut ur sin yrkesroll utan problem medan andra tar arbetet med sig hem mentalt. Inom äldreomsorgen pratar man till exempel om samvetsstress, att personalen har ständigt dåligt samvete för att de känner att de inte räcker till.
– För de som håller på med människovårdande yrken, även bland skolpersonal, är det kanske inte så lätt att dra skarpa gränser för när jobbet är klart, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.
Det gränslösa arbetslivet där medarbetarna förväntas vara ständigt tillgängliga har också gjort det svårare för andra yrkesgrupper att dra en skarp skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv.
Krister Zeidler
Mer om Artikelserie
-
Så lyckas ni med tekniken på hybridkontoret
Hybridkontor • I takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt och medarbetarna sitter utspridda är tekniken kittet som får det att gå i lås. Men vad krävs egentligen för att få hybridkontoret att fungera optimalt rent tekniskt?
-
Så blir kontoret efter pandemin
Kontor • Minskade kontorsytor och färre skrivbordsplatser men fler ytor för sociala, innovativa och kreativa möten. Så tror svenska HR-chefer att framtidens kontor kommer se ut.
-
Så får du det nya flexibla arbetslivet att funka
Distansarbete • Experterna är eniga – vi kommer inte återgå till våra gamla kontorsliv efter pandemin. Men hur gör man för att få det nya hybridkontoret att funka optimalt? Sofia Edholm, digital strateg på Diwo, har några goda råd för ett bra flexibelt arbetsliv.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Halkolyckorna ökar på vintern i många yrkesgrupper
Arbetsolyckor och arbetsskador • Att halka på jobbet är en av de allra vanligaste arbetsolyckorna. Några av de värst drabbade yrkesgrupperna är yrkesförare, vårdpersonal och personliga assistenter. Inom hemtjänsten är det många som halkar när de är på väg till eller från en brukare.
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.