Stolta medarbetare har större arbetslust
Publicerat 16 augusti 2016
Medarbetare som känner sig stolta över det arbete de utför är mer engagerade och samarbetsvilliga och trivs bättre på jobbet. Men samtidigt behöver det inte betyda att man är stolt över sin arbetsgivare.
Yrkesstolthet är en viktig del av vår yrkesidentitet. Man kan tycka att man är duktig på det man gör, eller att man gör en insats som uppskattas och betyder något för andra. Det kan också hänga ihop med att ens yrke har hög status i samhället. Men yrkesstolthet är inget isolerat fenomen utan ingår oftast i ett sammanhang, som den roll man har i ett företag eller en organisation.
– Yrkesidentiteten är visserligen individuell men den är också social på något vis. Man identifierar sig med en yrkesroll i ett visst sammanhang. När man börjar jobba i en organisation så har det betydelse om den stärker ens yrkesroll, säger Kerstin Isaksson, professor i arbetspsykologi vid Mälardalens högskola.
Hon har varit delaktig i en forskningsstudie vid högskolan som undersökt organisationsidentitet och yrkesstolthet i kommunal verksamhet. Resultaten visar att stolthet oftast handlar om arbetsgruppens prestationer.
– Man kan känna stolthet över den gemensamma professionen, men man behöver inte nödvändigtvis känna stolthet över sin arbetsgivare, säger doktoranden Jonas Welander som lett forskningsstudien.
Att det finns många vitt skilda yrkesgrupper och verksamheter i en kommun gör det också svårare för medarbetarna att identifiera sig med organisationen.
– Mycket handlar om storleken på organisationen. Mindre organisationer har betydligt bättre förutsättningar att förena medarbetarna och få dem att känna stolthet. Även större företag och organisationer som är mer nischade kan ha lite lättare att kommunicera kring värderingar som täcker in vad de står för.
Omvärldens bild gör också sitt till. Negativa skildringar i medierna om stressiga och dåligt betalda jobb inom den offentliga sektorn påverkar också medarbetarna. Men statusen för organisationen som man jobbar för är inte avgörande.
– Jag tror att det är viktigare att man känner sig stolt över det man gör. Om man jobbar privat eller kommunalt inom vården spelar inte så stor roll. Det viktigaste är att man känner sig uppskattad, att man kan påverka och har meningsfulla arbetsuppgifter, säger Kerstin Isaksson.
Just delaktighet, inflytande och ett stöttande socialt klimat är också faktorer som återkommer i studien som nödvändiga för att trigga igång identifikationsprocessen. Nyckelrollerna har chefer och ledning och lyckas man sluta samman medarbetarna finns mycket att vinna.
– Förutom att man känner stolthet så leder det till lägre personalomsättning, ökad samarbetsvilja och ökad motivation. Det kan också vara produktionshöjande – att man är beredd att gå den extra milen för organisationen, säger Jonas Welander.
Misslyckas man med att skapa en känsla av samhörighet riskerar man i stället att förlora kompetent personal. Det kan också minska produktiviteten och skapa öar internt i organisationen som försvårar samarbetet mellan de olika verksamheterna.
Ett grundläggande organisatoriskt problem som offentliga sektorn dras med är den hierarkiska strukturen och detaljstyrningen uppifrån, det som kallas för New Public Management.
– Styrningen försvårar professionen. Det minskar i mångt och mycket medarbetarnas professionella handlingsutrymme. Det kan också göra att man inte vill identifiera sig med organisationen i sin helhet, säger Jonas Welander.
Krister Zeidler
Mer om Artikelserie
-
Så lyckas ni med tekniken på hybridkontoret
Hybridkontor • I takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt och medarbetarna sitter utspridda är tekniken kittet som får det att gå i lås. Men vad krävs egentligen för att få hybridkontoret att fungera optimalt rent tekniskt?
-
Så blir kontoret efter pandemin
Kontor • Minskade kontorsytor och färre skrivbordsplatser men fler ytor för sociala, innovativa och kreativa möten. Så tror svenska HR-chefer att framtidens kontor kommer se ut.
-
Så får du det nya flexibla arbetslivet att funka
Distansarbete • Experterna är eniga – vi kommer inte återgå till våra gamla kontorsliv efter pandemin. Men hur gör man för att få det nya hybridkontoret att funka optimalt? Sofia Edholm, digital strateg på Diwo, har några goda råd för ett bra flexibelt arbetsliv.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Mobilförbud blev merarbete för lärarna
Arbetsmiljöarbete • Mobilförbud i skolan har flera positiva effekter men innebär också ytterligare en arbetsuppgift som läggs på en redan överbelastad lärarkår enligt högstadieläraren och huvudskyddsombudet Madeleine Wallin.
-
Få företag har strategier för att behålla äldre
Äldre • Vi behöver arbeta längre upp i åldern, trots det är det få chefer som har strategier det. Två viktiga insatser är att visa uppskattning för en äldre medarbetare eller anpassa arbetsuppgifter så att kroppen håller.
-
Fler använder AI i jobbet
AI • Fler använder AI i jobbet, enligt rapporten ”Svenskarna och internet” som släpptes nyligen. Att sammanfatta rapporter och felsöka programkod är några vanliga sätt att använda AI i sin yrkesroll.