Stolta medarbetare har större arbetslust

Yrkesstolthet är en viktig del av vår yrkesidentitet. Man kan tycka att man är duktig på det man gör, eller att man gör en insats som uppskattas och betyder något för andra. Det kan också hänga ihop med att ens yrke har hög status i samhället. Men yrkesstolthet är inget isolerat fenomen utan ingår oftast i ett sammanhang, som den roll man har i ett företag eller en organisation.

– Yrkesidentiteten är visserligen individuell men den är också social på något vis. Man identifierar sig med en yrkesroll i ett visst sammanhang. När man börjar jobba i en organisation så har det betydelse om den stärker ens yrkesroll, säger Kerstin Isaksson, professor i arbetspsykologi vid Mälardalens högskola.

Hon har varit delaktig i en forskningsstudie vid högskolan som undersökt organisationsidentitet och yrkesstolthet i kommunal verksamhet. Resultaten visar att stolthet oftast handlar om arbetsgruppens prestationer.

– Man kan känna stolthet över den gemensamma professionen, men man behöver inte nödvändigtvis känna stolthet över sin arbetsgivare, säger doktoranden Jonas Welander som lett forskningsstudien.

Att det finns många vitt skilda yrkesgrupper och verksamheter i en kommun gör det också svårare för medarbetarna att identifiera sig med organisationen.

– Mycket handlar om storleken på organisationen. Mindre organisationer har betydligt bättre förutsättningar att förena medarbetarna och få dem att känna stolthet. Även större företag och organisationer som är mer nischade kan ha lite lättare att kommunicera kring värderingar som täcker in vad de står för.

Omvärldens bild gör också sitt till. Negativa skildringar i medierna om stressiga och dåligt betalda jobb inom den offentliga sektorn påverkar också medarbetarna. Men statusen för organisationen som man jobbar för är inte avgörande.

– Jag tror att det är viktigare att man känner sig stolt över det man gör. Om man jobbar privat eller kommunalt inom vården spelar inte så stor roll. Det viktigaste är att man känner sig uppskattad, att man kan påverka och har meningsfulla arbetsuppgifter, säger Kerstin Isaksson.

Just delaktighet, inflytande och ett stöttande socialt klimat är också faktorer som återkommer i studien som nödvändiga för att trigga igång identifikationsprocessen. Nyckelrollerna har chefer och ledning och lyckas man sluta samman medarbetarna finns mycket att vinna.

– Förutom att man känner stolthet så leder det till lägre personalomsättning, ökad samarbetsvilja och ökad motivation. Det kan också vara produktionshöjande – att man är beredd att gå den extra milen för organisationen, säger Jonas Welander.

Misslyckas man med att skapa en känsla av samhörighet riskerar man i stället att förlora kompetent personal. Det kan också minska produktiviteten och skapa öar internt i organisationen som försvårar samarbetet mellan de olika verksamheterna.

Ett grundläggande organisatoriskt problem som offentliga sektorn dras med är den hierarkiska strukturen och detaljstyrningen uppifrån, det som kallas för New Public Management.

– Styrningen försvårar professionen. Det minskar i mångt och mycket medarbetarnas professionella handlingsutrymme. Det kan också göra att man inte vill identifiera sig med organisationen i sin helhet, säger Jonas Welander.