Regler behövs för robotar som jobbar
Publicerat 2 september 2016
På bara några års sikt lär robotar av olika slag bli vanligare inom sjukvården och som fysiskt stöd för äldre. Nu pågår arbetet med att ta fram gemensamma internationella regler för hur medicinska robotar ska fungera säkert på nya områden. En av nyckelfrågorna är hur självständigt robotarna ska få agera.
Inom tillverkningsindustrin har robotar funnits sedan 1960-talet och de senaste decennierna har de börjat användas också på andra områden. Det finns till exempel medicinska robotar, som kan göra kirurgiska ingrepp. Det finns olika slags hjälpmedel som använder robotteknik, till exempel så kallade exoskelett som kan ge extra styrka och rörlighet till den som tar dem på sig.
Men det saknas ett regelverk för hur sådana medicinska och icke- medicinska robotar ska utformas för att vara säkra, konstaterar Gurvinder Singh Virk, professor i robotik vid högskolan i Gävle.
– Det är en allvarlig flaskhals för kommersiell utveckling. Vissa företag tillverkar robotar, men måste sälja dem under andra beteckningar. Om kirurgiska maskiner som är robotar klassas som något annat är det svårt att bedöma säkerheten, till och med för dem som ska skapa regelverket.
Han leder ett internationellt arbete med att ta fram standarder för medicinska robotar. De ska beskriva vilka tekniska krav produkterna måste uppfylla innan tillverkarna får släppa ut dem på marknaden. Regleringen ska omfatta både medicinska robotar och sådana som inte är medicinska, utan har mer assisterande uppgifter(personal care robots). De grundläggande kraven har slagits fast på EU-nivå, i direktivet om medicintekniska produkter respektive maskindirektivet.
I maskindirektivet är huvudkravet att maskinen ska vara säker. Det måste medicinska apparater förstås också vara, men när det gäller dem kan den medicinska personalen väga eventuella risker mot den möjliga nyttan för patienten, beskriver Gurvinder Singh Virk.
En central fråga är hur mycket autonomi en medicinsk robot kan tillåtas ha. Ska den till exempel kunna ta vissa beslut under en operation?
– Om man lägger till autonomi till en medicinsk robot måste man vara säker på att den inte gör saker som vållar olyckor eller skadar patienter, säger Gurvinder Singh Virk.
Den nya standarden (IEC TR 60601-4-1) som expertgruppen redan har lämnat ifrån sig behandlar många frågor om medicinska robotars autonomi. Det kommer att publiceras i början av 2017. På två andra områden pågår standardiseringsarbetet att i ytterligare ett par år. Det handlar om medicinska robotar dels för kirurgi, dels för rehabilitering.
I och med att befolkningen blir allt äldre kommer robotar att bli vanligare i vården, hävdar Gurvinder Singh Virk.
– Vi kommer att se mer av assisterande robotar, som hjälper folk att röra sig runt, säger han. Att bli gammal är ju ingen sjukdom i sig, men när vi blir äldre behöver vi både medicinska och icke-medicinska produkter som kan underlätta livet då musklerna blir svagare.
Robotar kan också ta över vissa medicinska uppgifter, till exempel viss övervakning av patienter.
– Vi ser inte framför oss att robotarna ska komma in och ersätta läkarna, säger Gurvinder Singh Virk. Däremot kan medicinska robotar vara ett stöd för människor på de här områdena.
Standardiseringen
Standardiseringsarbetet utförs inom en teknisk kommitté som är gemensam för Internationella standardiserings organisationen(ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC)

Margareta Edling
Mer om Innovationer
-
Fler liv kan räddas på bygget med ny teknik
Innovationer • När en byggnadsarbetare på en mindre ort skadar sig kan det ta tid innan räddningspersonal är på plats. Men tack vare en ny teknik för livräddning på distans är det möjligt att starta avancerade livräddningsinsatser redan innan ambulansen kommer.
-
App skyddar mot värme- och köldstress
Innovationer • Utomhusarbete vid väldigt höga eller låga temperaturer kan leda till värme- eller köldstress och ökar risken för olyckor. Med hjälp av en individuellt anpassad app kan de som jobbar utomhus få råd om hur man förebygger och hanterar värme och kyla.
-
Så skapas ett kreativt klimat
Innovationer • Tålamod och bra samarbete. Det krävs för att driva en idé oavsett om man är Nobelpristagare eller bara vanlig anställd som vill förbättra arbetsmiljön.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.