Redan utsatta blir oftare mobbade

Norska Statens Arbeidsmiljøinstitutt, STAMI, har i en studie undersökt om vissa personlighetsdrag ger en ökad risk för att bli utsatt för mobbning. Den kontroversiella slutsatsen är att det faktiskt kan spela roll.

– Min första tanke var att de bara tittat på personlighetsdragen på dem som blir mobbade, inte på de som mobbar. Mobbning handlar om makt och är betydligt vanligare där ledarskapet är svagt. Jag vill ändå betona att jag har stor respekt för forskningen som görs på STAMI, säger Kristina Östberg, psykoterapeut som jobbar med mobbning i arbetslivet.

Studien är gjord med femfaktormodellen där mänskliga personlighetsdrag, som vi alla har i högre eller lägre grad, delas in i faktorer som bygger på hur man reagerar i tanke, känsla och beteende på olika situationer. Studien visade att de som riskerar att utsättas för mobbning har en högre grad av faktorn neuroticism där sårbarhet, känslighet för stress och depressiva reaktioner ingår. Samma personer har också en låg grad av faktorn extraversion där självsäkerhet och sällskaplighet ingår liksom av faktorn samvetsgrannhet som bland annat handlar om prestationsvilja.

– Det jag sett i min egen verksamhet inom HR och psykoterapi är att de som är utsatta för mobbning är målinriktade och stannar kvar. Många säger att de älskar sitt jobb. Det naturliga vore att sluta på en osund arbetsplats innan man blir sjuk, säger Kristina Östberg.

STAMI gjorde även en uppföljningsstudie för att undersöka förhållandena mellan orsak och verkan över tid vad det gäller de personliga dragen. I studien ingick 3 066 norska arbetstagare. Resultatet visade att hög grad av neuroticism ledde till ökad risk att bli mobbad två år senare. Samtidigt visade resultatet att de personer som blev mobbade vid första mätningen rapporterade att de två år senare blivit mindre sällskapliga, mindre samvetsgranna och mindre öppna för nya upplevelser.

– Det är inte konstigt. Den som utsätts för långvarig mobbning reagerar med hela kroppen, ändrar sitt beteende och växlar strategier hela tiden. Man har svårt med tillit, kanske blir rädd när någon är ironisk eller flyr när någon vill ha närhet. I andras ögon upplevs man som konstig, säger Kristina Östberg.

Vad händer i en grupp där mobbning förekommer?

– Effektiviteten sjunker, kostnaderna ökar på grund av frånvaro och sjukdom. Rädslan att bli nästa att bli utsatt skapar tystnad och samarbetet minskar. Och de utsatta får skador i form av minskad tillit till andra människor.

Avslutningsvis tycker Kristina Östberg att eftersom så få anitmobbningsprogram fungerar vore det tjänstefel av forskarna att inte också studera personlighetsdrag hos den som mobbar.

– Om det skulle finnas större risk att börja mobba vid vissa personlighetsdrag skulle man kunna sätta in resurserna där, säger Kristina Östberg Eriksson.