Ökad psykisk ohälsa i spåren av friare yrkesval
Publicerat 18 augusti 2016
Unga väljer i mindre utsträckning att gå i sina föräldrars fotspår i dagens arbetsliv. En förändrad arbetsmarknad och fler valmöjligheter är några orsaker. Samtidigt har det blivit tuffare att etablera sig i yrkeslivet vilket gör att många unga mår psykiskt dåligt.
Långt in på 1900-talet var det vanligt bland många unga att välja samma väg in i arbetslivet som deras föräldrar gjort. Industrin blomstrade och företagen sågs som trygga och stabila arbetsplatser som inte krävde mycket utbildning men ändå gav möjlighet till en yrkeskarriär. Akademikerbarn valde i sin tur att läsa på universitetet och det var inte ovanligt att man valde sina föräldrars yrkesbana, som till exempel läkare eller jurist. Men även om det fortfarande förekommer att unga går i sina föräldrars fotspår är det inte lika vanligt längre.
– Det mer direkta övertagandet av föräldrarnas yrkesroller har gått förlorat. Men det beror inte i första hand på att sättet att tänka har förändrats utan på en förändrad arbetsmarknad, säger Gunnar Gillberg, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Tidigare var det också möjligt att etablera sig på arbetsmarknaden redan i tonåren. Industriföretag och offentlig sektor rekryterade elever som precis gått ut grundskolan eller en kortare gymnasieutbildning och såg till att de fick fast arbete och utbildning internt.
– I dag är det få unga människor i 20-årsåldern som har en stabil vuxentillvaro. Man tvingas i hög grad ta stegen in på arbetsmarknaden via projektanställningar, tillfälliga anställningar, bemanningsföretag och den typen av osäkra arbetsförhållanden.
Samtidigt som arbetsmarknaden gått igenom stora omvälvningar till följd av bland annat avregleringar och globaliseringen har synen på arbete förändrats. "Du kan bli precis vad du vill" är ett mantra som politiker, skola och föräldrar upprepar och många unga drömmer om en fantastisk yrkeskarriär.
– Det positiva är att valmöjligheterna har ökat och möjligheten att hitta sin egen väg är större i dag. Baksidan är att alla de här valmöjligheterna kräver att man är ganska stabil och klarar av att fatta ganska svåra beslut som tidigare var ganska givna. Och det skapar mycket ångest hos unga, tror jag.
Vägen in i arbetslivet och drömjobbet blir inte enklare av att arbetsgivarna ställer höga krav på att man förutom rätt utbildning ska vara kreativ, självstyrande, socialt kompetent och bidra till företagens utveckling.
– Det är ganska höga krav som alla inte orkar leva upp till. Och de som inte orkar med hamnar i den lågkvalificerade tjänstesektorn med väldigt lite framtidsutsikter och karriärmöjligheter och låga löner, säger Gunnar Gillberg.
Att unga skulle vara mer intresserade av att självförverkliga sig och ha kul på jobbet än att ha ett fast arbete stämmer inte om man ser till forskning och de undersökningar som gjorts. Tvärtom ökar intresset för en stabil, trygg anställning med intressanta arbetsuppgifter och balans mellan arbete och fritid.
Men inte heller det framtidsscenariot lär vara alla förunnat, enligt Gunnar Gillberg. Han tror snarare att vi går mot en arbetsmarknad som dras allt mer isär med en ökad marginalisering som följd. I spåren av flyktingkrisen pratas det också allt mer om långlönejobb, sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och försämrad arbetsrätt. Vinnarna blir huvudsakligen de som har rätt föräldrar, utbildning och nätverk.
– Det här kommer förr eller senare att leda till en tudelad arbetsmarknad där de resurssvaga kommer att arbeta inom den lågkvalificerade tjänstesektorn och befinna sig i en helt annan socioekonomisk situation än de som är välutbildade och jobbar inom den kvalificerade delen av arbetsmarknaden, säger Gunnar Gillberg.
Så har den förändrats
- Under antiken ansågs fysiskt arbete som slavgöra och något som stod i vägen självförverkligande och högre tänkande.
- I det västerländska samhället betraktades arbete länge som ett straff, men genom reformationen på 1500-talet fick arbetet ett värde som bidrog till att fullborda Guds skapelse.
- Under 1700-talet och upplysningen fick arbetet även ett värde för individen som gav belöningar i form av skaparlust och arbetsglädje. Hantverket lyftes fram som en förebild.
- Karl Marx såg under 1800-talet och industrialismen arbetet som ett medel för att skapa ett socialistiskt samhälle.

Krister Zeidler
Mer om Artikelserie
-
Så klarar du värmen på jobbet
Artikelserie • Det är många som lider av värmen på jobbet när det är högsommar. Men det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på en arbetsplats. Därför gäller det att skydda sig, till exempel genom att arbeta lite annorlunda.
-
Svettigt jobba i Foodtruck på sommaren
Artikelserie • Det kan bli rejält varmt när man står och steker hamburgare i en foodtruck, inte minst på sommaren. Men för Richard Hamberg, truckchef på Gnarly Burger, hör det till i krogbranschen att man ska stå och slava i köket samtidigt som man har kul.
-
Utomhusjobb ökar risken för värmestress
Artikelserie • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress. Är man dessutom äldre och har en kronisk sjukdom ökar känsligheten för värme, visar två nya kunskapsöversikter.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.