Bild: Stockholms stadsbibliotek
Många konstnärer hotade
Publicerat 16 december 2016
Det är inte bara anställda inom medier som drabbas av hat och hot, utan även konstnärer och författare. I förlängningen drabbar det också dem som jobbar på museer, gallerier och bibliotek.
I våras visade en rapport från Myndigheten för kulturanalys att var tredje konstnär och författare någon gång utsatts för våld, hot eller trakasserier. Nu har samma myndighet gått vidare och tittat på hur uppdragsgivarna – det vill säga företrädare för konsthallar, förlag och bibliotek, agerar för att skydda konstnärer, författare och personal på plats.
– De flesta större institutioner som statliga muséer och konsthallar har en beredskap och en handlingsplan för vad de ska göra om hot och våld riktas mot dem. De har också ett bra samarbete med polisen. Enskilda gallerier och enmansförlag har inte samma resurser vilket påverkar deras möjligheter till god beredskap, säger Gunnar Myrberg på Myndigheten för kulturanalys.
Framför allt är de alltså de mindre uppdragsgivarna med små ekonomiska muskler som saknar möjlighet att satsa på säkerhet och förebyggande arbete. Någon form av stöd från det offentliga till mindre uppdragsgivare och arrangörer av olika kulturverksamheter skulle därför kunna övervägas, anser Gunnar Myrberg.
– Det kan också diskuteras om kostnader för skydds- och stödåtgärder, i samband med kulturevenemang, i högre utsträckning än i dag skulle kunna läggas på det offentliga, säger Gunnar Myrberg
En annan problematik för säkerheten är att kulturarbetare ofta frilansar och har flera uppdragsgivare inblandade i ett uppdrag. Det är otydligt om det är förlagschefen eller bibliotekschefen eller rent av någon annan som har arbetsmiljöansvaret under en författarträff på ett bibliotek, till exempel.
– Det behövs riktlinjer för hur uppdragsgivare ska hantera situationer där uppdragstagaren inte omfattas av det gängse arbetsmiljöarbetet. Och vi måste få till stånd en diskussion och en dialog runt detta mellan myndigheter, intresseorganisationer och uppdragsgivare, säger Gunnar Myrberg.
De flesta uppdragsgivarna i rapporten uppgav att de hade varit förskonade från hot och våld på plats, men att de däremot fått hotfulla mejl då och då. Många efterlyste en handlingsplan om hur de ska agera i utsatta situationer och välkomnade att frågan uppmärksammas.
– Vi tror också att uppdragsgivarna har mycket att lära sig av varandra om de börjar prata om detta med hot och våld och hur de ska hantera det.
Slutligen säger Gunnar Myrberg att myndigheten i rapporten också ville undersöka vad som händer med öppenheten när hot och våld finns med i bilden – om det finns en risk att uppdragsgivarna utövar självcensur och drar sig för att ställa ut ett visst verk eller anlita en viss författare av säkerhetsskäl.
– Alla var måna om både yttrandefriheten och den konstnärliga friheten och var beredda att gå långt för att försvara de värdena.
Gerd Eriksson
Mer om Hot och våld
-
Allt fler polisanmälningar om våld i skolan
Hot och våld • Allt fler lärare och elever polisanmäler våldsbrott i skolan, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.
-
Lärare får hjälp att hantera föräldrars arga mejl
Hot och våld • Forskare från Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot skolpersonal. Det vanligaste exemplet är arga mejl från vårdnadshavare.
-
Ny forskning om kroppsburna kameror
Hot och våld • Kroppsburna kameror som kan spela in, är utrustning som blivit allt vanligare bland ordningsvakter. Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö genom att avvärja hot och våld och om det inte går kan kameran dokumentera det som sker.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.
-
Kreativa yrken ersätts av AI
AI • Artificiell intelligens, AI, kommer påverka de flesta yrkesområden. Och det är inte bara enkla jobb som försvinner. Även högutbildade personer och personer med kreativa yrken måste vara beredda på att delvis bli ersatta av maskiner, enligt en rapport.