Lärare behöver mer kunskap om stökiga barn
Publicerat 17 oktober 2016
Arbetssituationen för lärare har blivit tuffare. Redan under grundutbildningen skulle blivande lärare behöva utbildning i hur man hanterar utåtagerande barn, anser Per Rabitsch på Lärarnas Riksförbund.
Lärare som håller fast elever på ett farligt sätt uppmärksammandes nyligen i media. Det är en sista utväg som inte gagnar någon anser Per Rabitsch, som är regional ombudsman på Lärarnas Riksförbund. Samtidigt påpekar han att lärarna också har ett ansvar gentemot övriga elever i klassrummet. Men det finns andra sätt än fasthållning för att få arbetsro i skolan.
Arbetssituationen för lärare har blivit betydligt tuffare. Det är större klasser vilket innebär att lärarna har fler elever än tidigare att ta hand om. Dessutom säger Per Rabitsch att det gått lite trend i detta med inkludering, det vill säga att elever med särskilda behov också ska undervisas i klassrummet.
– Det är fler elever med särskilda behov i varje klass i dag - många individer som behöver speciell hjälp av läraren. Blivande lärare skulle behöva få mer kunskap om utåtagerande barn och barn med särskilda behov redan under sin grundutbildning.
Han tror också att många som redan är lärare också skulle vilja ha djupare kunskaper om hur man hanterar utåtagerande barn som kanske både slår läraren och andra barn. I slutändan handlar det om lärarens arbetsmiljö och elevernas studiero.
– Om det fanns fler specialpedagoger och speciallärare på varje skola skulle de kunna utbilda de andra lärarna vartefter. Det räcker inte med att gå en tvådagarskurs i ämnet, det måste vara ett kontinuerligt arbete.
Vad kan man som lärare göra då, vilka verktyg har man att ta till i dagsläget?
– Det finns flera varianter, man kan ha vissa elever utanför klassrummet för att ge undervisning i mindre grupper. Hemundervisning är också ett alternativ. Och det mest drastiska är avstängning – det är i extremfallen om en elev hotar läraren eller har med sig till exempel en kniv till skolan.
En lärare som märker att det inte fungerar i en klass ska vända sig till skolledningen för att få stöd. Men Per Rabitsch säger att det i slutändan handlar om prioriteringar och pengar om läraren kan få extra stöd i klassrummet eller inte.
– Vi skulle vilja att det är som i Finland, där är det läraren i första hand som avgör elevens behov av stöd i klassrummet. I Sverige behövs en utredning av sakkunnig och en diagnos innan man kan få det stödet, vilket kan ta tid. Sen ska såklart andra sakkunniga delta när det gäller den helhetsmässiga bedömningen av en elevs utveckling, säger Per Rabitsch.

Gerd Eriksson
Mer om Kompetens
-
De satsar på utbildning på arbetstid
Kompetens • Många företag erbjuder sina anställda kompetensutveckling. Men att hitta tid till det kan vara en utmaning. På företaget Miljödata har man avsatt en dag i månaden då medarbetarna får vidareutbilda sig.
-
Så ska du tänka om du blivit uppsagd
Kompetens • Att förlora jobbet kan skapa oro, men det kan också vara en chans att få en nystart i yrkeslivet. Här får du tips på hur du kommer vidare i karriären.
-
Bejaka din inre entreprenör
Kompetens • Vi lever i en snabbföränderlig värld och det ställer nya krav både på organisationer och medarbetare.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
De valde att återgå till kontoret
Distansarbete • Fastighetsbolaget Castellum som testade permanent flexibilitet under pandemin har återgått till att ha kontoret som bas.
-
Många skadar sig på sommarjobbet
Introduktion • Nära 1 500 ungdomar råkade ut för olyckor på sommarjobbet förra året. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.