Klyschorna som klibbar fast
Publicerat 18 februari 2016
Skapa synergier och vara proaktiv. Det är exempel på vanliga modeord i arbetslivet just nu. Genom att använda dem vill vi framstå som professionella. Men effekten kan bli den motsatta om man råkar använda förlegade uttryck eller uttryck som är svårbegripliga.
Konsulter är ofta tidiga med att använda modeord och sen sprids de vidare via konferenser och kurser, enligt språkforskaren Lars Melin som skrivit böckerna "Corporate Bullshit" och uppföljaren "Money Talks" som handlar om de populäraste klyschorna i finansvärlden.
– Det finns en prestigeordning för hur uttrycken sprids. Först hör jag en inflytelserik person använda uttrycket. Den personen vill jag imitera och ta rygg på för att få fart på mitt eget projekt. Då använder jag den personens ord och framstår som lika tuff, säger Lars Melin.
Modeord har en livslängd om cirka fem år innan de byts ut enligt Lars Melin. Ordet når en topp ungefär i mitten av den cykeln och sen går det långsamt tillbaka. Modeorden sprids nästan som en epidemi. Ett ord som man hört andra säga men själv inte har en tanke på att använda kan plötsligt hoppa ur munnen på ett möte.
– Ett ord jag studerat är mantra som ursprungligen kommer från new age-rörelsen. Det började användas i en valrörelse på 90-talet och sen fick det en topp efter 2 ½ år. Sen gick det tillbaka, men aldrig till ursprungsnivåerna.
En del modeord klibbar sig fast medan andra dör ut tvärt.
– Ett akut exempel på det är ordet leverera. Jag tror få använder det i dag, det känns lite töntigt att säga att man levererar.
Modeord är en spegling av den tid vi lever i och de uppstår för att vi behöver omväxling och starka vardagsord, enligt Lars Melin. Ibland smyger sig modeorden in utan att vi ens tänker på dem. Ett exempel på det är när vi i ett samtal med en annan person ska bekräfta att vi lyssnar och håller med.
– Det går som årsringar i sättet vi bekräftar varandra i samtal. "Jajamensan" har haft sin glansperiod. Just nu använder vi "absolut" eller det allra senaste "eller hur".
Vanliga klyschor på jobbet
- Proaktiv
- Styrkor
- Win-win
- Case
- Synergier
- Jacka i
- Tänka utanför boxen
- Värdegrund
- Äga frågan
- Transparens
- Nytänk
- Brainsstorma
- Lyssna in
- Hygienfaktor
- Leana processen
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Möten
-
Teknikstrul på videomöten irriterar
Möten • Det nya arbetslivet med ökat distansarbete har lett till en ny typ av teknikproblem. Videomötesteknik som krånglar och kollegor som inte kan hantera den nya tekniken är stora irritationsmoment på jobbet. Det visar en undersökning där svenska anställda fått frågor om teknikstrul.
-
Så vet du om du behövs på mötet
Möten • Syftet med möten är att de ska vara produktiva. Men allt som oftast kan de upplevas som slöseri med tid.
-
Planera kickoffen så den fungerar för alla
Arbetsklimat • Det som skulle bli en teamstärkande aktivitet på personaldagen kan lätt få motsatt effekt. Några medarbetare sporras av en tävling medan andra upplever det som en mardröm. Hur skapar man en kickoff där alla har kul?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.
-
Framgångsrik modell lockar unga till industrin
Unga • Industrin skriker efter ny arbetskraft men det är svårt att locka unga ut till verkstadsgolvet. Mälardalens tekniska gymnasium har hittat ett framgångsrecept som inte bara får ungdomar att välja industriyrken – utan även att stanna kvar.