Bakgrundskoller via sociala medier ökar
Publicerad 26 januari 2016
Allt fler företag gör bakgrundskoller via sociala medier på dem som söker jobb, visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare. En effekt av det är att personer som inte är så aktiva i sociala medier sållas bort i rekryteringsprocessen.
Stockholms Handelskammare har tillsammans med Bisnode för sjunde året i rad genomfört en rikstäckande enkätundersökning och frågat företag, offentliga myndigheter och bemanningsföretag hur de går tillväga i sina rekryteringsprocesser.
Enkäten riktas till personalchefer, HR-chefer och rekryteringsansvariga inom privat och offentlig sektor samt rekryterare på bemannings-/rekryteringsföretag i hela Sverige.
– Vi ser en kraftig ökning av företag som använder sig av sociala medier som en del i sina bakgrundskontroller. Hela 72 procent uppger att de kontrollerar kandidater via sociala medier, och det är en uppgång från 58 procent från förra årets undersökning, säger Lotta Andersson, utredare på Stockholms Handelskammare.
Sociala medier är inte bara en viktig del av människors vardag, de gör det även möjligt för arbetsgivarna att på ett enkelt sätt kolla upp kandidaterna till nya jobb. Även om bakgrundskollerna ofta har karaktären av en extra check av dem som bedöms som intressanta finns det ändå en risk att personer som av olika anledningar inte använder sig av sociala medier helt enkelt sållas bort.
– Osynlighet i sociala medier kan både vara ett tecken på att en person värnar om sitt privatliv likväl som att personen är asocial. Men jag skulle inte rekommendera arbetsgivare att använda sociala medier enbart för att göra en personlighetsbedömning av kandidater, säger hon men tillägger att en professionell profil på till exempel Linkedin och Facebook kan vara en stor tillgång för den som söker jobb.
Samtidigt bör man vara försiktig med vad man lägger upp, om till exempel hela Facebookflödet består av festbilder kan det göra att arbetsgivarna drar öronen åt sig.
– Ibland kan vara att skilja på gränserna mellan privat och offentligt på sociala medier. Det professionella och privata går allt mer hand i hand, på både gott och ont. Allt som vi skriver och allt som vi lägger upp bidrar till att bygga vår egen profil, såväl privat som professionell.
Peter Fredriksson
Läs fler artiklar av Peter Fredriksson
Mer om Kompetens
-

Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
-

Skriv så att din text blir läst
Kompetens Mejl, rapporter och andra texter fyller arbetsdagen. Men hur skriver man så att mottagaren verkligen förstår? Copywritern Anna Kleinwichs Magnusson tipsar om hur läsarens behov kan bli vägen till tydligare texter på jobbet.
-

Tala tryggt – så övervinner du din scenskräck
Kompetens För någon som lider av talängslan kan det vara en ren ångestupplevelse att hålla en presentation. Retorikkonsulten Jasmin Mohammed på Snacka Snyggt ger sina bästa tips på hur du övervinner din scenskräck.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

En arbetsmiljöfrågas väg från problem till lösning
Arbetsmiljöarbete De flesta arbetsmiljöfrågor kan lösas på arbetsplatsen genom dialog mellan medarbetare, chef och skyddsombud. Men ibland krävs fler åtgärder. Här följer de olika stegen i en arbetsmiljöfrågas väg.
-

De vanligaste kontorsmissarna – och hur ni undviker dem
Kontor Att välja snygga möbler innan man har kartlagt verksamhetens behov kan bli ett dyrt misstag när kontoret ska göras om. Bristande planering riskerar att påverka både trivsel och produktivitet.
-

Hon vill förbättra arbetslivet för personer som stammar
Arbetssjukdomar Diana Morgården Guilletmot har stammat sedan hon var tre år. Nu vill hon få arbetsgivare att börja prata om verbal mångfald i arbetslivet.