Äldre i arbetslivet fokus i ny kampanj

Allt fler svenskar lever längre och fler får också en friskare ålderdom. För att samhället ska klara de utmaningar som det innebär, behöver även arbetslivet förlängas. Och om äldre ska kunna och vilja jobba kvar längre krävs förändringar på många arbetsplatser. Det kan gälla arbetstider och fysisk belastning till exempel, men även attityder hos chefer och arbetskamrater.

– Det behövs verkligen ett åldersperspektiv i arbetslivet, säger Kerstin Nilsson, forskare vid Lunds universitet.
Kerstin Nilsson arbetar vid avdelningen för arbets- och miljömedicin och har forskat om äldre i arbetslivet sedan början av 2000-talet. Hon medverkar i en kunskapsöversikt om äldre och arbete som Arbetsmiljöverket ska ge ut i höst.

Syftet med den kampanj som den Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) nu lanserar är att främja hållbart arbete och hälsosamt åldrande genom hela arbetslivet.

Äldre svenskar yrkesarbetar redan relativt mycket, jämfört med jämnåriga i många andra europeiska länder. Fler än sju av tio svenskar i åldersgruppen 55-64 år arbetar. Genomsnittet i EU är cirka fem av tio. I Sverige fortsätter också en högre andel att jobba efter att de fyllt 65 år. Den gruppen har vuxit kraftigt på svensk arbetsmarknad på senare år.

Europeiska arbetsmiljöbyrån pekar på flera utmaningar för arbetsgivare, arbetstagare och organisationer. Personer som arbetar högre upp i åren utsätts för arbetsmiljörisker under en längre tid. När fler äldre finns i arbetskraften blir det dessutom fler som har kroniska hälsoproblem, och därmed speciella behov. Äldre arbetstagare kan även vara särskilt sårbara för vissa arbetsmiljörisker. Åldersdiskrimineringen i arbetslivet är ytterligare fråga som måste hanteras.

Ålder är mer än bara antalet år, poängterar Kerstin Nilsson. När politiska beslutsfattare vill få människor att senarelägga sin pension tänker de ofta bara på den kronologiska åldern. Men det finns även social, mental och biologisk ålder, som man behöver ta hänsyn till, anser hon.

– Individer är olika som äldre, beroende på gener, vilket arbetsliv de har haft och i viss mån livsstil. Det varierar hur man klarar av arbete.

Arbetsgivare som vill behålla sina äldre anställda bör göra insatser på flera områden, beskriver hon.
Trygghet i arbetssituationen är en viktig komponent. Äldre ska till exempel inte behöva oroas för att mista arbetet då de inte klarar samma fysiska belastning som tidigare. Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön spelar stor roll. Arbetsschemat bör vara flexibelt och ge möjlighet till återhämtning. Även äldre ska få fortsätta att utvecklas i jobbet och få tillgång till kompetensutveckling. De ska inte bli stereotypt och negativt bemötta på grund av sin ålder.

– Arbetsgivaren bör också ha ett åldersperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. När man blir äldre kan riskerna i arbetslivet vara annorlunda än när man är yngre, säger Kerstin Nilsson.
Under kampanjen kommer EU-ländernas nationella tillsynsmyndigheter att på olika sätt ta på sig "åldersglasögon" i sitt arbete. Arbetsmiljöverket presenterar sina insatser i dag.

Läs mer om EU-OSHAS kampanj