Publicerad 10 april 2019

Arbetsmiljökunskap behövs i styrelser

Hållbart ledarskap

Just nu pågår en unik studie om styrelsens roll för att främja hälsa och säkerhet på företagen. Studien bygger på djupintervjuer med styrelseledamöter i 13 stora bolag.

– Det finns väldigt lite forskning gjord på styrelsen och deras inflytande över medarbetarnas hälsa och säkerhet. Däremot finns det mycket forskning gjord på första linjens chefer och i viss mån ledningsgrupper, säger Caroline Lornudd som är psykolog och forskare och som gjort merparten av intervjuerna i studien. Foto: Johan Tjerneng

Bolagen som deltar är privata bolag från olika branscher som bygg, tillverkning, handel och vård och omsorg. Alla med fler än 500 anställda. Studien är den första i sitt slag och vill ha svar på hur styrelsernas arbetar för ett mer hållbart arbetsliv.

– Vi nöjer oss inte med att de säger att frågan är strategiskt viktig, vi vill veta hur de jobbar med frågan, säger Caroline Lornudd.

Det finns inga färdiga resultat ännu men det som framkommit hittills är att styrelser generellt sätt fokuserar mer på fysiska risker än sociala och organisatoriska.

– Styrelserna verkar ha större kunskap om och mer fokus på säkerhetsrisker jämfört med psykosociala risker. Men det finns även styrelser som är rätt kunniga inom det psykosociala området och som följer upp det på ett lite mer finkornigt sätt än den traditionella medarbetarenkäten.

Tidigare internationella studier inom sjukvårdsorganisationer har visat att
kunskap om arbetsmiljöfrågor i styrelsen hade en god påverkan på trivseln bland medarbetarna, patientdödligheten och det ekonomiska resultatet.

– En någotsånär kunnig och intresserad styrelse kan ställa rätt frågor till VD:n i en ledningsgrupp både vad det gäller säkerhet och hälsa och för att utveckla verksamheten. Och finns frågan med på agendan i styrelserummet skickar det tydliga signaler till VD och ledningsgrupp att hälsa och säkerhet är något som värderas.

Caroline Lornudd tycker sig också se att styrelserna i studien främst följer hälsa och säkerhet i form av reaktiva nyckeltal, som sjuktal och olyckor. Alltså tittar mer på vad som varit än jobbar förebyggande. Riskrapporteringen däremot är ett proaktivt nyckeltal för säkerhet som styrelserna följer.

– Kanske skulle det behövas liknande proaktiva nyckeltal även inom det psykosociala området. Det skulle ge styrelser bättre information än den årliga medarbetarenkäten.

Hon säger att företagens samhällsansvar är under utveckling i Sverige. Det handlar
både om ett större ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Ett hållbart arbetsliv är en del av det.

– Gentemot ägarna är det en form av ansvar att styrelserna minimerar risken för dåligt rykte. Det sprider sig snabbt via sociala medier i dag. Förutom att hantera den risken verkar det också finnas en övertygelse hos styrelserna om att de anställdas välmående är en förutsättning för företagets långsiktiga lönsamhet.

De 13 bolagen som deltar i studien har anmält sig frivilligt. Och även om arbetsmiljö inte stod högst upp på dagordningen för alla som medverkar så väckte frågorna om ämnet ett intresse för hållbart arbetsliv.

Resultatet av studien "Att styra med hållbarhet: Styrelsens påverkan på det hållbara arbetslivet" presenteras i slutet av året. Vetenskaplig ledare är professor Ulrica von Thiele Schwarz

Taggar: Arbetsmiljöarbete

Webbfråga

Du bevittnar ett etiskt övertramp på jobbet men gör inget. Varför?

  • Det gör ingen skillnad att säga till 31%  
  • Någon annan kanske tar tag i det 12%  
  • Inte mitt ansvar 0%  
  • Rädd att trampa i klaveret 56%  
Totalt antalet röster: 16