Så hjälper du din stressade kollega

Innan man bestämmer sig för att konfrontera en kollega eller medarbetare som stressar för mycket bör man fundera noga över hur man ska gå till väga. Personer som är på gränsen till utbrändhet är ofta inte så mottagliga för att ta emot hjälp, enligt Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare vid Karolinska institutet och författare bakom böcker som Stressa rätt och Faktastiskt. 

Om man tar upp det på fel sätt är risken stor att kollegan mår ännu sämre, säger Dan Hasson.

– Ansatsen bör vara att det sätt man säger det på inte kan upplevas som kränkande. Helst ska man hjälpa personen att själv vilja gå i rätt riktning, men det är inte alltid så enkelt med tanke på att många som är nära väggen vägrar ta emot hjälp. Som chef kanske man inte heller har den tid eller de kunskaper eller förutsättningar som behövs, säger han.

I grunden handlar det enligt Dan Hasson om att hjälpa kollegan att få tillgång till rätt hjälp och rätt stöd.

– Som drabbad behöver man ofta förstå anledningen bakom olika symtom och försvårande beteenden och, framför allt, hur man blir av med dem. Det handlar sällan om komplicerade saker när man vet hur man gör, men råden och hjälpen behöver framföras på rätt sätt för att de ska ha en så uppbyggande och motiverande effekt som möjligt.

En svår fråga många brottas med är hur man kan uppmuntra en stressad person att självmant gå ned i varv utan att komma med pekpinnar. 

– Återigen gäller det att hjälpa utan att kränka. Ambitiösa personer är ofta duktiga på att kritisera sig själva. Om en person redan har kritiserat sig själv flera gånger för ett beteende – till exempel att stressa upp sig i onödan och jobba natt och dag – och du påpekar detta kan det kännas som ytterligare en bestraffning. Då är det inte konstigt att den stressade blir irriterad och också visar det genom att höja rösten eller bara snäsa av.

Det finns åtskilliga stresshanteringsmetoder som tillskrivs en stresslindrande effekt – alltifrån motion, meditation och avslappning till psykoterapi, coachning, kulturella aktiviteter, massage och specifika tekniker.

– Problemet med många av dessa metoder är att de riskerar att motverka sina egna syften. Metoderna i sig är ofta mycket bra, men många av dem tar tid och kräver kanske en annan miljö än den vardagliga. Det kan därför bli svårt att integrera dessa metoder i vardagen, vilket ofta leder till ännu mer dåligt samvete och stress, säger Dan Hasson.

Vissa personer, konstaterar han, behöver bli skuldbelagda för att ta situationen på allvar och agera.

– Men det är avsevärt bättre om man kan motivera personen utan att skuldbelägga den. När man skuldbelägger riskerar man ju att förvärra situationen, med tanke på att personen sannolikt redan skuldbelägger sig själv för detta och andra saker. Då är det avsevärt bättre att avlasta personen med omtanke och handfast hjälp och vägledning.

Att som chef scanna av sin omgivning och upptäcka varningssignaler på utbrändhet hos en medarbetare är näst intill ett omöjligt uppdrag, enligt Dan Hasson.

– Chefer skulle i sådana fall behöva känna till och kunna upptäcka en mångfald av varningssignaler, som ju kan se olika ut för olika individer. Många som är på väg att bli utbrända gör dessutom allt för att maskera sina symtom. Om man som chef känner sig osäker på hur man ska agera kan man konsultera HR eller företagshälsovården.