Bild: Pexels/Jimmy Chan
Fler smittas av djur när klimatet blir varmare
Publicerat 5 juli 2022
Att allvarliga sjukdomar kan överföras mellan djur och människor blev världen smärtsamt påmind om för drygt två år sedan. Sjukdomar som sprids denna väg kallas zoonoser. Flera faktorer gör att risken för nya zoonotiska smittor ökar – och vissa yrkesgrupper är extra utsatta.
En zoonos smittar naturligt mellan djur och människa, vanligen via inandning, via direktkontakt med djur eller produkter med ursprung från djur, via en vektor som fästingar och insekter eller genom kontaminerat vatten, mat eller mark.
Covid-19 är långt ifrån den enda smitta som spridits från djur till människa och därefter fått global spridning. Faktum är att merparten av historiens mest spridda – och mest dödliga – sjukdomar har varit zoonoser. Från Digerdöden till Tuberkulos, Ebola, Salmonella, borrelia och samtliga globala influensapandemier. WHO beräknar att drygt 70 procent av alla infektionssjukdomar som identifierats hos människan har sitt ursprung hos djur, antingen vilda djur eller boskap och sällskapsdjur.
Djur- och naturnära yrkesgrupper i riskzonen
Även om det är uppenbart att zoonotiska sjukdomar är något som påverkar oss alla, och som vi alla måste ta ansvar för att motverka, finns det yrkesgrupper som är mer utsatta för risker kopplade till sjukdomsspridning från djur.
– Lantbrukare, slaktare, djurskötare, veterinärer och djurtransportörer har en nära och direkt djurkontakt. Sedan finns det skogsarbetare, parkarbetare, friluftsledare och jägare som löper en ökad risk att komma i kontakt med främst vektorburna zoonoser (*t.ex. smitta från fästingar, reds. anmärkning), säger Ann Albihn, professor på SLU och veterinär och laborator på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.
Hon har länge forskat och föreläst om riskerna med zoonotiska sjukdomar och pekar på att även alla som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung – inom matberedning, livsmedelsindustri och kök – också kan befinna sig i farozonen om man har bristande rutiner för hanteringen. Detsamma gäller arbetare som kommer i kontakt med avfall och restprodukter, som renhållare och olika typer av anläggningsarbetare.
Mänskligt beteende driver på zoonoser
Utvecklingen av zoonoser är nära sammanlänkat med hur vi ständigt ökat våra kontaktytor med djur och ekosystemet som helhet. Att vi reser mer medför en ökad risk för att nya sjukdomar snabbt får global spridning. Förändringar i användningen av jordbruksmark, djuruppfödning, djurtransporter samt förändrade förhållanden för vilda djur och att sällskapsdjur får följa med på utlandsresor är andra viktiga faktorer som kan påverka förekomsten av zoonoser i Sverige.
Klimatförändringarna underlättar spridning
En annan avgörande faktor som möjliggör framväxten och spridningen av nya sjukdomar – och som förändrar spridningen av redan kända smittor – är klimatförändringarna. Nya smittor kan till exempel introduceras på nya platser genom migrerande vilda djur och med insektsvektorer.
– Förändringar i årstidernas klimatförhållanden och längd underlättar för vektorer som fästingar och olika insekter, smittämnen och värddjur att överleva och sprida sig till nya geografiska områden. Förändringar i årstidernas klimat och längd, i kombination med ett snabbt globalt transportsystem, underlättar även för att nya sjukdomar att kunna införas och fortsätta att spridas i Sverige, säger Karin Lundgren Kownacki, analytiker inom klimatanpassning på SMHI.
Riskerna kan enkelt minskas
Så vad kan och bör arbetsgivare och anställda göra för att minska riskerna för spridningen av zoonotiska sjukdomar?
Camilla Backlund är arbetsmiljöexpert på arbetsgivar- och branschorganisationen Gröna Arbetsgivare, som företräder tusentals medlemsföretag med verksamhet inom bland annat lantbruk, skogsbruk, djursjukvård och trädgårdsanläggning. Hon menar att det är svårt att minska risken för zoonoser med hjälp av ytterligare regleringar eller lagstiftningar inom arbetsmiljö och hygien. De som redan finns på plats är bra och det handlar snarare om att öka medvetenheten så att de faktiskt följs.
– Vi ligger långt fram när det gäller smittskydd i Sverige. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker ställer också krav på förebyggande åtgärder. Även inom djursjukvård och inom olika inriktningar inom lantbruk finns hygienkrav och smittskyddsprogram. Inom djursjukvården ser vi att risken för zoonotiska sjukdomar aktualiserats på senaste tiden på grund av husdjur från Ukraina som nu kommer till Sverige, samt införsel av smuggelhundar.
Både Ann Albihn och Karin Lundgren Kownacki pekar på att de allra mest utsatta yrkesgrupperna är de som arbetar närmast djur, exempelvis inom djurhållning och djursjukvård, men att även arbetare inom de gröna näringarna, såsom skogsbruk och jordbruk, behöver se över sina risker.
– Det handlar om att generellt hålla en god hygien, vaccinera sig vid behov, exempelvis mot TBE och att bära heltäckande klädsel när man vistas i naturen. Se alltid till att lämplig skyddsutrustning finns tillgänglig och att det faktiskt finns möjligheter att hålla en god hygien. Det finns ju också många positiva hälsoeffekter av att umgås med djur och vistas i naturen och man ska inte vara rädd för detta. Men det är bra att känna till riskerna och skydda sig för smitta, säger Ann Albihn.
Minska risken att bli smittad av en zoonos
- Lär dig om de potentiella riskerna i området och/eller med arten du kommer att arbeta med. Vilka är symptomen på dessa eventuella sjukdomar? Det är också viktigt att komma ihåg att djur ofta inte får några symptom men ändå kan smitta oss.
- Säkerställ vilken personlig skyddsutrustning du behöver innan du startar arbetet. Har du alla nödvändiga kompetenser och resurser?
- Se över om det finns en tydlig arbetsriskanalys med rutiner kopplade till arbete i djurmiljöer.
- Har du några särskilda hälsoproblem, som nedsatt immunförsvar eller är du gravid? Behöver du en ny vaccination eller en boosterdos?
Daniel Åhlin
Mer om Smitta
-
Svinpesten slår hårt mot gröna näringar
Smitta • Utbrottet av svinpest i Västmanland slår hårt mot de gröna näringarna i området.
-
Fler smittas av fästingar när klimatet blir varmare
Smitta • Ett varmare klimat gör att smitta som överförs mellan djur och människa blir vanligare.
-
Ytterligare stöd för att munskydd fungerar
Coronaviruset • Folkhälsomyndigheten avfärdade länge värdet av munskydd. Men en ny studie visar att munskydd minskar risken för smittspridning avsevärt.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.
-
Tips för sömnlösa
När hjärnan är uppe i varv har vi svårt att sova. Regelbundenhet och balans är nyckelorden om vi ska få till en bättre sömn i nedvarvningssyfte. Det säger Maria Nordin, forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
-
Arbetssjukdomar på grund av stress ökar
Arbetssjukdomar • Andelen kvinnor som anmäler arbetssjukdom på grund av hög arbetsbelastning är den högsta på tio år visar statistik från Arbetsmiljöverket.