Publicerad 23 oktober 2020

Forskare kritiska till permanent sommartid

Vintertid

I helgen är det dags att ställa om klockan till vintertid. EU-parlamentet har beslutat att det är upp till varje medlemsland att bestämma om vi ska fortsätta med tidsomställningen. Sommartid året om eller ej – det är frågan.

Opinionsundersökningar som gjorts bland EU:s medborgare visar att många vill behålla sommartiden året om. Det skulle innebära att det blir ännu mörkare under vintermånaderna. Men det är då vi behöver ljuset som mest, enligt Arne Lowden, stress- och sömnforskare på Stressforskningsinstitutet. Foto: privat

– De som förespråkar sommartid tänker på fördelarna under den ljusare tiden av året. Men med sommartid även på vintern skulle det inte bli ljust förrän nio på morgonen. Vi behöver morgonljuset för att tala om för den biologiska klockan att natten är över. Ljuset signalerar till hjärnan att dagen har börjat, säger Arne Lowden.

Vi behöver alltså ljuset i starten av dagen för att våra kroppsliga system ska regleras på ett bra sätt, Morgonljuset väcker oss och eftermiddagsljuset ser till att behålla den rytm vi har i kroppen. Enligt Arne Lowden ökar sömn- och humörbesvär under höst och vinter och morgonljuset underlättar för dygnsrytmiska hormon att stöda just sömn och humör.

– I Stockholm till exempel skulle sommartid på vintern innebära att solen gick upp efter klockan nio 70 dagar om året. Då skulle de som jobbar inomhus inte få något dagsljus alls under den mörkaste årstiden. Med vintertid går solen alltid upp före klockan 09.00

Vidare menar Arne Lowden att om vi rubbar dygnsrytmen blir vi mer aktiva på eftermiddagar och kvällar och kommer i säng senare. Då missar vi sömnigheten som gör att vi blir trötta och somnar. Vilket i sin tur skulle innebära att vi sov mindre och helt enkelt var i en konstant sömnbrist.

– Vi behöver sömnen för immunförsvaret, ämnesomsättningen och tillväxten. En rubbad dygnsrytm gör oss mindre produktiva och tar på kropp och psyke. En ökad trötthet kan leda till felhandlingar, fler arbetsplatsolyckor och ett ökat intag av psykofarmaka eftersom sömnbrist kan leda till depression.

Arne Lowden kan inte sia om hur beslutet om sommartid eller vintertid som normaltid i Sverige kommer att bli. Men han säger att det pågår forskning med att ta fram konstgjort dagsljus.

– Det är dagsljuslika LED-lampor som skulle kunna kompensera uteblivet dagsljus. De finns bara marginellt på marknaden än, säger Arne Lowden.

Fakta tidsomställning

  • 1879 införs vintertid som normaltid i Sverige. Innan dess var det lokala tider i olika delar av landet och det kunde skilja en halvtimme mellan landets östra och västra delar.
  • 1980 började vi med sommartid i Sverige. Vi ställde fram klockan en timme i slutet av mars och drog tillbaka den i slutet av september.
  • 1996 beslutade EU om gemensam sommartid för alla EU-länder. För att underlätta med handel och transporter mellan olika länder. Nu ställer vi alltså fram klockan en timme sista söndagen i mars och drar tillbaka den en timme sista söndagen i oktober. Systemet används i större delen av Europa.
  • 2019 i oktober beslutar EU att varje medlemsland själva får besluta om tidsomställningens vara eller icke vara. Länderna har två år på sig. Sveriges regeringen har inte fattat beslut än.

Källa: Institutet för språk- och folkminnen

Fakta Ljuskänsliga celler i ögat

  • Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan. Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin.
  • Så länge det är ljust hålls produktionen av melatonin tillbaka, men på kvällen och natten stiger halten och vi blir trötta och sover. Samtidigt ställs ämnesomsättningen om så att kroppen får vila på natten.
  • I stället för att frisätta energi från maten, är kroppen på natten inställd på att frigöra energi från kroppens energiförråd i muskler och lever. På natten sjunker också kroppstemperaturen och blodtrycket, urinproduktionen minskar och tarmarna rör sig långsammare.

Källa: Vetenskap och hälsa

Taggar: Må braSömn

Webbfråga

Hur gör du för att vara en bra kollega på distans?

  • Strösslar med emojis 14%  
  • Uppmuntrar till pauser 14%  
  • Ringer och kollar läget 56%  
  • Inget särskilt 16%  
Totalt antalet röster: 80