
Bild: Istockphoto
Många misstar stress för demens
Publicerat 25 augusti 2017
Allt fler yngre, högutbildade personer söker sig till minnesmottagningar i tron att de drabbats av demens. Men orsaken är inte demens, utan stress.
Psykologen Marie Eckerström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, forskar om tidiga tecken på demens. De senaste åren har hon sett allt fler högutbildade personer i 50-årsåldern söka sig till minnesmottagningen. Men merparten av dessa patienter bedöms inte ha demens, eftersom de klarar de minnestester som är standard. När Marie Eckerström i sin avhandling undersökte den här patientgruppen visade det sig istället att många var stressade.
– De pratar om minnesproblem när de kommer, men det handlar egentligen om koncentrationssvårigheter och att inte känna att man har kontroll över sin vardag. Inte sällan har de haft en socialt påfrestande situation hemma, säger hon.
Marie Eckerström anser att det finns en okunskap om hur vår koncentrationsförmåga påverkas av stress. Och att den är "porten" in till våra andra förmågor.
– Hjärnan är inte perfekt för någon av oss och öppna kontorslandskap, ständiga ljud och mejl kan verkligen påverka vår koncentrationsförmåga, som i sin tur är porten in till alla andra kognitiva förmågor. Förlorar vi den har vi inte det andra. För en person med stressproblematik blir koncentrationsförmågan ofta mycket bättre i en lugnare omgivning, med färre intryck.
Men hon menar också att det finns också en okunskap om hjärnans naturliga åldrande.
– Många som kommer har intellektuellt krävande arbeten som ställer höga krav på den egna förmågan. Vi säger att 70 är det nya 40, men det sker trots allt en förändring i våra hjärnor med åldern. För de flesta blir minnet inte lika spänstigt. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och många får större behov av att göra en sak i taget. Man kanske inte kan ta in information i samma tempo som tidigare. Samtidigt blir man ofta bättre på att ha ett helhetsperspektiv.
Att hjärnan åldras, precis som kroppen, är viktig kunskap när vi förväntas jobba allt längre, menar Marie Eckerström. Arbetsmiljön behöver anpassas, både för att alla åldrar ska funka på jobbet och för att undvika stressfällor.
– Jag önskar att fler arbetsgivare skulle hantera psykiska och kognitiva risker på samma sätt som fysiska. Hjärnan är faktiskt också en del av kroppen och vi borde inte värdera fysiska och psykiska risker olika.
Och för den som varit sjukskriven för stress kan de ta långt tid att komma tillbaka.
– Man kan känna sig emotionellt mycket bättre, men det kognitiva hänger inte med. Många beskriver att man får ändra på allt, så man kanske måste överväga helt nya arbetsuppgifter.
För individen handlar det om att ta hand om sig, träna, dra ned på alkohol, sova och ta pauser under arbetsdagen. Och våga säga nej. För även om merparten av dessa nya patienter inte visar tecken på demens, så finns det även studier som pekar på att stress i medelåldern kan innebära en ökad risk att utveckla en demenssjukdom.
– Men sambanden är mycket komplexa och det går inte att säga att stress leder till demens. Det är en klassisk hönan och ägget-fråga, vad som orsakar vad, säger Marie Eckerström.

Carin Hedström
Mer om Stress
-
Drevet går – men vi jobbar på
Arbetsmiljöarbete • Att hamna i ett mediedrev kan vara tufft. Värst är det för dem som står mitt i. Men hur är det för alla de som måste jobba på som vanligt när det stormar kring deras arbetsgivare och hur stöttar man dem?
-
”Diagnosen har gjort att stress ses som något skadligt”
Stress • Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt finns mycket lite kunskap om orsaker och behandling. Det bekymrar Elin Lindsäter, forskare vid Karolinska Institutet.
-
Dålig arbetsmiljö ger sämre ålderdom
Arbetsmiljöarbete • Dålig arbetsmiljö påverkar inte bara måendet i vardagen utan också långt senare efter pension, visar en ny studie.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Så får ni till dokumentationen på gåmötet
Må bra • Promenadmöten är både bra för hälsan och kreativiteten visar forskning. Men det är svårt att promenera och föra anteckningar samtidigt. Michael Schüller tipsar om hur man kan få till dokumentationen.
-
Dags att omvärdera vinet på personalfesten?
Alkohol och droger • Håller synen på alkohol på att förändras? Modern forskning visar att det inte finns någon säker gräns för drickande när det kommer till hur vår hälsa påverkas. Redan små mängder ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdom.
-
Fler smittas av fästingar när klimatet blir varmare
Smitta • Ett varmare klimat gör att smitta som överförs mellan djur och människa blir vanligare.