Slumpen styr hälsofrämjande arbete

Malin Lohela Karlsson på Karolinska Institutet har i en ny studie tittat närmare på hur det går till när framförallt HR-chefer och arbetsmiljöstrateger bestämmer sig för att investera i hälsofrämjande åtgärder. Resultatet visar att många gånger kan besluten fattas helt slumpmässigt.

– Vi har intervjuat ett tjugotal personer som har mandat att fatta den här typen av beslut, och det visade sig att det är ganska vanligt att man bestämmer sig för en insats eller inköp av en tjänst efter att antingen en säljare ringt eller att man fått tips av någon bekant i sitt nätverk, säger hon.

Samtidigt uttryckte deltagarna i forskningsstudien att de önskat att metoderna eller insatserna som de bestämde sig för var ordentligt utvärderade, gärna via forskning.

– Jag tror att det många gånger handlar om brist på information. Om man inte vet var man ska leta för att ta reda på vilka typer av insatser som finns för att kunna förebygga eller åtgärda de problem som finns på arbetsplatsen, eller om man inte kan hitta information om hur effektiv en viss insats är, så är det svårt att göra bra och genomtänkta val.

Malin Lohela Karlsson anser att det finns en risk att företag eller organisationer som saknar en genomtänkt plan för sitt arbete därför väljer fel insatser. Vill man till exempel minska sjukfrånvaron eller stressnivåerna bland de anställda gäller det att lägga resurserna på det som ger avsedd effekt.
Studien ska användas som underlag för fler undersökningar i en större skala och omfatta fler arbetsgivare.

– Jag hoppas att resultaten ska kunna användas av alla som arbetar med frågor om arbetshälsa, och på så sätt bidra till en reflektion kring hur och varför man väljer vissa insatser så att de åtgärder som genomförs blir anpassade utifrån de behov som finns i verksamheterna.

Studien heter "Incitament för hälsofrämjande och preventiva arbetsplatsinterventioner".