Jakten på självkänsla tär på psyket
Publicerat 8 januari 2016
Jakten på självkänsla har ett högt pris och gör att vi åker känslomässig berg- och dalbana i med- och motgångar. Ett mer harmoniskt förhållningssätt är att öva upp sin självmedkänsla, något som gör oss tryggare, mindre självkritiska och inte lika rädda för att misslyckas.
Vi ställer ofta höga krav på oss själva i yrkeslivet. Vi vill vara omtyckta och söker bekräftelse och beröm från medarbetare och chefer. Men det gör också att många mår psykiskt dåligt när de upplever att de inte räcker till.
– Om man bara jagar den här självkänslan och ska ha bekräftelse utifrån av andra, då åker man väldigt mycket jojo känslomässigt, säger Agneta Lagercrantz, journalist och författare till boken "Självmedkänsla – hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra".
Jakten på självkänsla fick ett uppsving i USA under 1970- och 1980-talen. Skolor införde kurser i ämnet, böcker gavs ut och en bra självkänsla blev svaret på nästan allt. Trenden har även präglat vårt land och vässats ytterligare i takt med att prestationskraven ökat, vilket inte minst gäller bland unga människor.
– I ett individualistiskt tidevarv tror man att det kostar väldigt mycket att misslyckas med små saker. En missad tenta kan vara en katastrof. Det är ett fruktansvärt högt pris för den enskilde individen att betala. Då har man inte tränat upp en tålighet mot motgångar överhuvudtaget.
Tendensen att jämföra sig med andra och söka bekräftelse har också förstärkts genom sociala medier.
– Social jämförelse är ett gammalt begrepp, det är bara att det finns väldigt kraftfulla verktyg i dag. Vi lurar oss att tro att andras liv är så himla lyckade, säger Agneta Lagercrantz.
När vi jagar självkänsla genom att prestera och nå mål får vi kickar av signalsubstansen dopamin. Det är en positiv känsla, men den håller inte i sig mer än max ett par dagar. När vi sedan stöter på motgångar och blir självkritiska aktiveras i stället vårt kamp-flykt-beteende och stresshormonet kortisol.
Men vi har också ett medfött trygghetssystem och det är något som psykologer intresserat sig allt mer för genom begreppet självmedkänsla. Det innebär att vi i stället för att vara självkritiska ska vara vänliga mot oss själva och visa förståelse för de begränsningar som vi faktiskt har. På det viset aktiverar vi också lugn och ro-hormonet oxytocin som gör oss lugna och medkännande.
– Självmedkänsla handlar om att hitta lugnet i oss själva och knyta an till trygghetssystemet. Har man den förmågan kan man också vara lugnare på jobbet och stötta sig själv, säger Agneta Lagercrantz.
Fast det handlar inte om att vi ska ta det lugnt och inte prestera utan snarare om att livet är tufft ibland och då behöver vi självmedkänsla i stället för att sabla ner oss själva. Har man en hög självmedkänsla presterar man dessutom bättre.
– En förklaring är att man inte är lika rädd för att göra misstag. Man inser att det inte spelar så stor roll i längden och lär sig av misstagen.
Medkänsla med sig själv är också kopplat till medkänsla med andra. På en arbetsplats kan det leda till ett bättre arbetsklimat med mer samverkan och ökad förståelse för varandras arbetssituation och mindre konkurrens och stress.
– Är man hela tiden rädd för att göra bort sig är man väldigt upptagen med sig själv och står på tå hela tiden. Men är man avslappnad tar man in andra lite lättare, säger Agneta Lagercrantz
Självmedkänsla
Begreppen självmedkänsla och medkännande ledarskap hänger ihop med positiv psykologi, ett forskningsfält som utvecklats allt mer på senare år. Enkelt uttryckt innebär det att man, utan att förringa risker och belastningar i arbetsmiljön, utgår från de styrkor som människor och organisationer har. I arbetslivssammanhang betyder det att fokus ligger på att stimulera resurserna, det vill säga det som fungerar bra i en verksamhet.
Krister Zeidler
Mer om Artikelserie
-
Så lyckas ni med tekniken på hybridkontoret
Hybridkontor • I takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt och medarbetarna sitter utspridda är tekniken kittet som får det att gå i lås. Men vad krävs egentligen för att få hybridkontoret att fungera optimalt rent tekniskt?
-
Så blir kontoret efter pandemin
Kontor • Minskade kontorsytor och färre skrivbordsplatser men fler ytor för sociala, innovativa och kreativa möten. Så tror svenska HR-chefer att framtidens kontor kommer se ut.
-
Så får du det nya flexibla arbetslivet att funka
Distansarbete • Experterna är eniga – vi kommer inte återgå till våra gamla kontorsliv efter pandemin. Men hur gör man för att få det nya hybridkontoret att funka optimalt? Sofia Edholm, digital strateg på Diwo, har några goda råd för ett bra flexibelt arbetsliv.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.
-
Tips för sömnlösa
När hjärnan är uppe i varv har vi svårt att sova. Regelbundenhet och balans är nyckelorden om vi ska få till en bättre sömn i nedvarvningssyfte. Det säger Maria Nordin, forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.