Jakten på självkänsla tär på psyket
Publicerat 8 januari 2016
Jakten på självkänsla har ett högt pris och gör att vi åker känslomässig berg- och dalbana i med- och motgångar. Ett mer harmoniskt förhållningssätt är att öva upp sin självmedkänsla, något som gör oss tryggare, mindre självkritiska och inte lika rädda för att misslyckas.
Vi ställer ofta höga krav på oss själva i yrkeslivet. Vi vill vara omtyckta och söker bekräftelse och beröm från medarbetare och chefer. Men det gör också att många mår psykiskt dåligt när de upplever att de inte räcker till.
– Om man bara jagar den här självkänslan och ska ha bekräftelse utifrån av andra, då åker man väldigt mycket jojo känslomässigt, säger Agneta Lagercrantz, journalist och författare till boken "Självmedkänsla – hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra".
Jakten på självkänsla fick ett uppsving i USA under 1970- och 1980-talen. Skolor införde kurser i ämnet, böcker gavs ut och en bra självkänsla blev svaret på nästan allt. Trenden har även präglat vårt land och vässats ytterligare i takt med att prestationskraven ökat, vilket inte minst gäller bland unga människor.
– I ett individualistiskt tidevarv tror man att det kostar väldigt mycket att misslyckas med små saker. En missad tenta kan vara en katastrof. Det är ett fruktansvärt högt pris för den enskilde individen att betala. Då har man inte tränat upp en tålighet mot motgångar överhuvudtaget.
Tendensen att jämföra sig med andra och söka bekräftelse har också förstärkts genom sociala medier.
– Social jämförelse är ett gammalt begrepp, det är bara att det finns väldigt kraftfulla verktyg i dag. Vi lurar oss att tro att andras liv är så himla lyckade, säger Agneta Lagercrantz.
När vi jagar självkänsla genom att prestera och nå mål får vi kickar av signalsubstansen dopamin. Det är en positiv känsla, men den håller inte i sig mer än max ett par dagar. När vi sedan stöter på motgångar och blir självkritiska aktiveras i stället vårt kamp-flykt-beteende och stresshormonet kortisol.
Men vi har också ett medfött trygghetssystem och det är något som psykologer intresserat sig allt mer för genom begreppet självmedkänsla. Det innebär att vi i stället för att vara självkritiska ska vara vänliga mot oss själva och visa förståelse för de begränsningar som vi faktiskt har. På det viset aktiverar vi också lugn och ro-hormonet oxytocin som gör oss lugna och medkännande.
– Självmedkänsla handlar om att hitta lugnet i oss själva och knyta an till trygghetssystemet. Har man den förmågan kan man också vara lugnare på jobbet och stötta sig själv, säger Agneta Lagercrantz.
Fast det handlar inte om att vi ska ta det lugnt och inte prestera utan snarare om att livet är tufft ibland och då behöver vi självmedkänsla i stället för att sabla ner oss själva. Har man en hög självmedkänsla presterar man dessutom bättre.
– En förklaring är att man inte är lika rädd för att göra misstag. Man inser att det inte spelar så stor roll i längden och lär sig av misstagen.
Medkänsla med sig själv är också kopplat till medkänsla med andra. På en arbetsplats kan det leda till ett bättre arbetsklimat med mer samverkan och ökad förståelse för varandras arbetssituation och mindre konkurrens och stress.
– Är man hela tiden rädd för att göra bort sig är man väldigt upptagen med sig själv och står på tå hela tiden. Men är man avslappnad tar man in andra lite lättare, säger Agneta Lagercrantz
Självmedkänsla
Begreppen självmedkänsla och medkännande ledarskap hänger ihop med positiv psykologi, ett forskningsfält som utvecklats allt mer på senare år. Enkelt uttryckt innebär det att man, utan att förringa risker och belastningar i arbetsmiljön, utgår från de styrkor som människor och organisationer har. I arbetslivssammanhang betyder det att fokus ligger på att stimulera resurserna, det vill säga det som fungerar bra i en verksamhet.

Krister Zeidler
Mer om Artikelserie
-
Så klarar du värmen på jobbet
Artikelserie • Det är många som lider av värmen på jobbet när det är högsommar. Men det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på en arbetsplats. Därför gäller det att skydda sig, till exempel genom att arbeta lite annorlunda.
-
Svettigt jobba i Foodtruck på sommaren
Artikelserie • Det kan bli rejält varmt när man står och steker hamburgare i en foodtruck, inte minst på sommaren. Men för Richard Hamberg, truckchef på Gnarly Burger, hör det till i krogbranschen att man ska stå och slava i köket samtidigt som man har kul.
-
Utomhusjobb ökar risken för värmestress
Artikelserie • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress. Är man dessutom äldre och har en kronisk sjukdom ökar känsligheten för värme, visar två nya kunskapsöversikter.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Fler smittas av djur när klimatet blir varmare
Smitta • Flera faktorer gör att risken för nya zoonotiska smittor ökar – och vissa yrkesgrupper är extra utsatta.
-
Dofter som lindrar stressen
Må bra • Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Men vilka dofter från växtriket kan få oss att stressa ner? Det har en grupp forskare tagit reda på.
-
Vaccinationsviljan skiljer sig kraftigt mellan yrkesgrupper
Coronaviruset • Personer i arbetaryrken med låg inkomst vaccinerar sig i lägre utsträckning än tjänstemän, enligt en kartläggning som Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm gjort.