Stor studie av arbetstidsförkortning

En operationsavdelning, två kommunala förvaltningar och en revisionsbyrå ingick i studien som är en del av ”4 Day WEC-projektet” där arbetsplatser runt om i världen testar att göra samma arbete på 80 procent av tiden men med full lön. I Sverige har forskningsstudien finansierats av Karlstad universitet.

– När deltagarna fick skatta sitt mående före och efter studien upplevde de en rejäl minskning av den dagliga tröttheten. Och tyckte att det var lättare att göra ett bra jobb. Vi frågade också om allmän lycka och nöjdhet med livet, och deltagarna kände sig lyckligare, säger Anna-Carin Alderin som varit projektledare.

Effektivare arbetssätt bakom tidsvinster

Innan arbetsplatserna gick med i studien gick de anställda tillsammans igenom arbetsflöden och rutiner för att se vilka moment som kunde förändras. De såg över överlämningar, hur många och hur långa möten de hade och hur arbetstiden kunde planeras smartare – bland annat genom att testa fokustid.

–Driftteknikerna till exempel insåg att de kunde spara tid och körda mil genom att planera mer effektivt. När de lade om sina körscheman sparade de 500 mil i körtid på tre månader.

Operationsavdelningen fokuserade på arbetstid och bemanning.

– De riktade in sig på optimering av schemat och tydligare struktur i planering och genomförande.

Deltagarna i studien upplevde inte att tempot skruvades upp när jobbveckan blev kortare. Däremot tyckte vissa att det sociala umgänget på jobbet minskade, de saknade att sitta kvar lite längre på kafferasten och prata.

Och det fanns en grupp bland de 300 deltagarna som hade svårt att plocka ut den lediga tiden i veckorna – nämligen cheferna. Anna-Carin Alderin menar att det kan bero på att de fick agera projekt -och förändringsledare och la sitt krut på att medarbetarna skulle kunna plocka ut ledig tid.

Tio av de elva arbetsplatserna har fortsatt med kortare arbetsveckor efter pilotstudien. Den kommer att förlängas ytterligare sex månader och pågå till sommaren 2026, för att mäta mer långsiktiga effekter.

–  Resultatet av vår studie visar på samma tendens som i de andra länderna. Att fördelarna är många, men att det behövs mer forskning för att få ett bredare resultat över tid när det gäller arbetstidsförkortning, säger Anna-Carin Alderin.

SKR varnar för kostnader och bemanningsrisker

Foto: SKR

Sveriges kommuner och regioner, SKR, är landets största arbetsgivarorganisation. En generell storskalig arbetstidsförkortning för alla deras verksamheter skulle beröra 1,2 miljoner medarbetare, enligt Jeanette Hedberg förhandlingschef på SKR.

– Att förkorta arbetstiden i ett läge när det redan är svårt med bemanning och stora utmaningar med rekrytering riskerar att leda till sämre arbetsmiljö och mer övertid.

Om alla som jobbar inom välfärden går ner tre timmar i veckan i arbetstid skulle det innebära 130 miljoner färre arbetstimmar och en ökad årslönekostnad på 50 miljarder, säger hon.

– Det finns inget plan för hur en förlust av de arbetstimmarna skulle hanteras.

En storskalig arbetstidsförkortning är väldigt kostsam. Men största problemet är hur det skulle påverka samhällsfunktionerna och arbetsmiljön.  

Jeanette Hedberg menar också att förutsättningarna skiljer sig åt i de olika verksamheterna. 

Lokala avtal om arbetstidsförkortning finns redan i dag hos flera arbetsgivare inom till exempel sjukvård och äldreomsorg.  Och hon säger att det mycket väl kan fungera hos enskilda arbetsgivare, men att det är en helt annan sak att genomföra en generell förkortning i ett avtal som omfattar 1,2 miljoner medarbetare.

– Vi ska bemanna välfärden och behöver ställa sänkt arbetstid i relation till konsekvenserna för samhället. Risk för personalbrist, längre vårdköer och färre operationer. Dessutom är vi inne i en besvärlig period där andelen äldre ökar markant, men inte de i arbetsför ålder. Det innebär att färre ska ta hand om fler, säger Jeanette Hedberg.

SKR vill ändå utreda frågan om arbetstidsförkortning noggrant innan de fattar några slutgiltiga beslut. En opartisk utredning är tillsatt för att titta på effekterna av arbetstidsförkortning. Den ska vara klar i november i år.