Utmaning för företagen att bedöma risker med återvinning

Mellan åren 2000–2019 ökade antalet anställda inom avfalls- och återvinningsindustrin i Sverige med hela 80 procent. Framför allt ökar återvinningen av elektronik, textilier och byggmaterial. En utmaning är alla nya typer av komponenter och material som finns i grön elektronik. Ett exempel är solpaneler, ett annat är batterier till elfordon där sällsynta jordartsmetaller används.

– Det finns ett högt tryck på att skala upp återvinningen samtidigt som vi vet väldigt lite om riskerna, sa Karin Broberg, professor vid Karolinska Institutet och Lunds universitet när hon presenterade en kunskapsöversikt om hälsorisker för återvinningsarbetare på ett seminarium arrangerat av Afa Försäkring.

Kunskapsöversikten, som finansierats av Afa Försäkring, innehåller sammanlagt 207 forskningsstudier av hälsorisker inom återvinning och handlar om allt från biologiskt avfall till metaller och kemikalier.  

– Eftersom väldigt många olika organ i kroppen kan bli påverkade är det inte helt lätt att få en samlad bild av hälsoriskerna. Återvinningsarbetare utsätts för en komplex kemisk, men också fysikalisk exponering som kan ge en coctaileffekt, sa Karin Broberg.

Lungcancer och hjärt-kärlsjukdom

Vid återvinning av batterier och katalysatorer frigörs metaller som bly, kadmium och platina. Det ger en ökad risk att drabbas av lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. Och riskerna gäller inte bara de som arbetar med själva återvinningen, enligt kunskapsöversikten.

– Även den administrativa personalen hade förhöjda halter av metaller i blod och hår. Det är också min erfarenhet att de drabbas eftersom ämnena sprids via ventilationen.

Återvinningsarbetare som arbetar med att omvandla biologiskt avfall till biogas eller biogödsel utsätts för bioaerosoler över rekommenderade gränsvärden, enligt kunskapsöversikten. Där rapporteras infektioner från bakterier, lungsjukdomar och inflammationer.

I Sverige återvinns årligen cirka 40 procent av det avfall som produceras. Men takten i återvinningen behöver öka ännu mer om vi ska kunna följa EU:s krav som säger att medlemsstaterna ska återvinna minst 60 procent till 2030 och 65 procent till 2035.

– Vi forskare måste fortsätta titta på riskerna och gärna följa dem över tid eftersom sjukdomarna ofta kommer långt efter själva exponeringen.

Företagen behöver vara proaktiva

För företagen är det en stor utmaning att hänga med och göra en korrekt riskbedömning, enligt Karin Broberg.

– Företagen behöver vara mer proaktiva i sin riskbedömning och vara öppna för att det kan finnas ämnen som är potentiellt toxiska och vara försiktig även med de ämnen där det ännu inte finns något gränsvärde. Om man arbetar med bly ska arbetsgivaren enligt lag erbjuda personalen medicinska kontroller. Men om en riskbedömning visar att det är motiverat tycker jag man ska erbjuda medicinska kontroller för fler ämnen än de som omfattas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, sa Karin Broberg.

Hon rekommenderar alla företag att arbeta enligt åtgärdstrappan som innebär att man i första hand byter ut en kemisk produkt eller metod. Om det inte går ska man försöka minska exponeringen genom att exempelvis kapsla in eller skärma av. Först som sista åtgärd – när allt annat prövats, blir personlig skyddsutrustning aktuell.

– Vi behöver utbilda mer kring åtgärdstrappan och prata om hur företag kan förhålla sig till ämnen som potentiellt kan vara hälsoskadliga. Här behöver vi jobba tillsammans med branschen för det finns redan en massa kunskap om hur man minskar riskerna med återvinning.