
Bild: Jonas Roslund
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Publicerat 14 augusti 2024
Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av personer med demenssjukdom och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Sverige är ett av få länder i världen som använder sällskapsrobotar i vården. Hela 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i sina verksamheter, enligt en enkätstudie som ingår i Sofia Thunströms doktorsavhandling som hon skrivit vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sälar funkar inte i Sverige men i Japan
– I Japan utvecklade man för 20–25 år sedan en robotsäl för användning inom vården. Tanken med att välja just en säl var att det är ett icke-familjärt djur där det inte finns några förväntningar på vad den ska kunna. Men det fungerade inte alls i Sverige och i stället kom idén om att utveckla hundar och katter, säger Sofia Thunberg.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Thunberg bland annat gjort en nio månader lång fältstudie vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. En slutsats är att livskvaliteten hos de demenssjuka ökar av att ta hand om ett robotdjur. De blir mindre oroliga och stressade och enligt personalen kan man i vissa fall minska på lugnande mediciner. Men även om robotdjuren kan ge en lugnare stämning på avdelningen minskar de inte personalens arbetsbörda – snarare tvärtom.
– Det uppstår nya arbetsuppgifter. Vid en direkt fråga måste personalen vara tydliga med att robotdjuren inte är på riktigt. Men i praktiken måste man ofta simulera det för att inte oroa brukarna. Det kan handla om att köpa in kattsand och matskål eller att på olika sätt stötta de som känner att de inte riktigt klarar av att ta hand om djuren. Det kan också handla om att lösa situationer där det blir konkurrens om att få ha djuren i knät.
Sofia Thunberg har också undersökt hur beslutsfattare i kommunerna resonerar kring robotdjur. Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noggrant över varför man vill göra det och hur personalen kan få stöd i arbetet med det nya redskapet.
– Det är definitivt värt att testa tycker jag. Samtidigt är det viktigt att ledningen utvärderar satsningen och tar med både de äldre och personalens tankar kring hur det fungerar.
Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar.
Sofia Thunberg har också följt ett försök med en människoliknande robot inom vården.
– Men det fungerade inte riktigt. Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar. Där är vi betydligt mer skeptiska, säger hon.

Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Kyrkoherde – ett meningsfullt men ensamt ledarskap
Psykisk hälsa Att vara kyrkoherde är ett annorlunda chefskap. Det ses som ett meningsfullt arbete samtidigt som många vittnar om mobbning och svårigheter att dra en gräns mellan jobb och privatliv. Det visar forskning från Malmö universitet.
-

IT-bolaget som vill vara en föräldravänlig arbetsgivare
Arbetsmiljöarbete Att vara gravid är inget hinder för att gå en chefskurs och vabb är en del av vardagen. På IT-bolaget CGI ses föräldraledighet och småbarnsår inte som ett avbrott utan som en naturlig del av yrkeslivet.
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Otydlig ledning ökar risken för mobbning mot chefer
Mobbning Risken för mobbning på jobbet ökar om ledningen inte är aktiv och närvarande. Särskilt hårt drabbade blir de chefer som är närmast medarbetarna, visar en ny studie.
-
Samverkan nyckeln till att klara kriser
Samverkan God samverkan mellan fack och arbetsgivare gör att företag blir bättre på att improvisera och hålla verksamheten i gång under kriser och snabba omställningar. Det visar forskning vid RISE och Linköpings universitet. Under pandemin räddade det hela verksamheter från att stanna upp.
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.