Ny behandlingsmetod vid utmattning
Publicerat 21 augusti 2024
Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.
Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt saknas evidensbaserade modeller för behandling. Jakob Clason van de Leur har i tio års tid arbetat med patienter med utmattningssyndrom och har nyligen disputerat med en avhandling i ämnet vid psykologiska institutionen på Uppsala universitet. Han anser att det blivit för stort fokus på återhämtning i behandlingen av utmattningssyndrom.
– Begreppen återhämtning och stress är så vedertagna att det är svårt att kritiskt granska dem. Det är lätt att fastna i ett belastningstänk där behandlingen går ut på att begränsa sina intryck, inte göra för krävande uppgifter och lägga in regelbundna pauser. Men ett ensidigt fokus på återhämtning kan leda till passivitet som kan bli skadlig över tid, säger han.
Olika behandling vid utbrändhet
I dagsläget ser behandlingen vid utmattning väldigt olika ut. I vissa regioner får patienten enbart ett besök på vårdcentralen medan det i andra regioner är betydligt mer omfattande. I sitt avhandlingsarbete har Jakob Clason van de Leur följt 915 patienter i Stockholm som deltagit i en mycket ambitiös rehabilitering baserad på KBT där patienten har kontakt med läkare, psykolog och fysioterapeut. Även om resultaten varit positiva är det en ganska ineffektiv vårdinsats och det är svårt att veta vad det är i behandlingen som ger bäst effekt, säger Jakob Clason van de Leur.
– Vi skjuter med allt och hoppas träffa något, men vi vet inte vad som egentligen hjälpte. När jag började jobba var behandlingen ett år. Sen kortade vi ner det till sex månader. Nu har vi kortat det till tolv veckor.
Det kortare programmet bygger på en behandlingsmodell där utmattningssyndrom ses som en existentiell kris till följd av bristande kontakt med meningsfullhet.
– I stället för att fokusera på återhämtning får patienten fundera kring saker som; vad engagerar mig i arbetet, vad är min roll och är det tydligt vad jag ska göra?
Så kan en effektivare modell hjälpa patienten
Den nya modellen har testats i en pilotstudie där 26 utmattningspatienter fick genomgick ett tolv veckor långt behandlingsprogram på nätet. Huvuddelen består av en digital KBT-behandling som följs upp via chat med psykolog och videobesök. Det inkluderade även stöd i arbetsåtergång.
– Vi ser samma effekt på tolv veckor som på ett år, säger Jakob Clason van de Leur.
Att behandlingstiden kan kortas gör den mindre resurskrävande vilket får konsekvensen att fler kan få behandling.
– Eftersom så många mår dåligt tror jag vi behöver bättre modeller för att förstå varför folk känner sig stressade. Våra resultat visa att med ett annat fokus kan behandlingen bli mer effektiv, säger Jakob Clason van de Leur.

Marianne Zetterblom
Mer om Stress
-

När tröttheten inte går över
Må bra Cancerbehandling eller långvarig och svår stress kan leda till fatigue – en typ av trötthet som inte går att vila bort.
-

Så får du koll på blodtrycket
Må bra Ungefär en tredjedel av alla svenskar har högt blodtryck och ju äldre vi blir desto vanligare är det. Stress och buller är riskfaktorer.
-
Stress oroar mer än AI
Psykisk hälsa Trots alla rapporter om yrken och arbetsuppgifter som förväntas ersättas av AI är det inte det som väcker mest oro inför framtiden. Stress och att inte få ihop sin vardag är det som oroar svenskarna mest, enligt en ny undersökning från försäkringsbolaget Bliwa.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Otydlig ledning ökar risken för mobbning mot chefer
Mobbning Risken för mobbning på jobbet ökar om ledningen inte är aktiv och närvarande. Särskilt hårt drabbade blir de chefer som är närmast medarbetarna, visar en ny studie.
-
Samverkan nyckeln till att klara kriser
Samverkan God samverkan mellan fack och arbetsgivare gör att företag blir bättre på att improvisera och hålla verksamheten i gång under kriser och snabba omställningar. Det visar forskning vid RISE och Linköpings universitet. Under pandemin räddade det hela verksamheter från att stanna upp.
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.