![Kvinna med brunt hår som står vid en grå vägg.](/globalassets/arbetsliv/2023/maj/elin-lindsater_martin-stenmark_980.jpg?center=0.39,0.58&width=980&quality=95)
Bild: Martin Stenmark
”Diagnosen har gjort att stress ses som något skadligt”
Publicerat 10 maj 2023
Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt finns mycket lite kunskap om orsaker och behandling. Det bekymrar Elin Lindsäter, forskare vid Karolinska Institutet, som tror att den stora mediala uppmärksamheten kan vara en orsak till att sjukskrivning på grund av utmattning ökar.
Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos som enbart finns i Sverige. Trots att antalet sjukskrivna på grund av utmanningssyndrom ökar stadigt är den vetenskapliga grunden fortfarande svag.
– Att vi i Sverige valde att ta fram specifika diagnostiska kriterier för utmattning som antas bero på identifierbara stressorer kan ha att göra med vår tradition av att vara en välfärdsstat och med hur vår sjukförsäkring är utformad, säger Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Skilda begrepp för samma symtom i olika länder
Burnout är ett vanligt begrepp som används för liknande symtombild i andra länder, men det är ingen medicinsk diagnos och det finns inga fasta kriterier som anger vad som egentligen är burnout och inte.
– Vid sjukskrivning kan vissa länder använda diagnoser som anpassningsstörning eller depression. I Norge och Storbritannien används kroniskt trötthetssyndrom, som har liknande symtom som utmattningssyndrom, säger Elin Lindsäter.
Enligt henne har diagnosen utmattningssyndrom både för- och nackdelar.
– Utmattningssyndrom tillåter längre sjukskrivningar, vilket kan vara bra för människor som mår dåligt och har en nedsatt arbetsförmåga, men det finns vissa problem. Kriterierna är breda och det finns en risk att eventuella underliggande problem missas. Det finns ingen evidensbaserad behandling, och det kan leda till osäker vård och att underliggande problem kanske inte behandlas.
Stor medial uppmärksamhet ökar "smittorisken"
Eftersom utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken bakom långtidssjukskrivningar har den fått stor medial uppmärksamhet. Elin Lindsäter belyser risken för en ”smittoeffekt” när det gäller utmattningssyndrom. Forskning visar nämligen att när vi läser om olika symtom, som beskrivs som vanliga eller farliga, ökar sannolikheten att vi själva upplever dem.
– Många känner igen sig i symtomen och diagnosticerar sig själva. Men informationen som går ut i media är inte alltid baserad på vetenskap och riskerar att skapa ökad oro och osäkerhet hos den svenska befolkningen. Diagnosen har bidragit till att stress, som i grunden är nödvändig, till stor del har kommit att bli förknippad med något sjukt och skadligt.
Just nu arbetar forskare på Karolinska Institutet med flera forskningsprojekt för att öka förståelsen kring utmattningssyndrom genom att bland annat undersöka likheter mellan utmattningssyndrom och andra tillstånd där svår trötthet är vanligt förekommande. Elin Lindsäter driver bland annat projektet ”Utmattningssyndrom – en kartläggning”, som tilldelats två miljoner kronor under tre år från Region Stockholm.
– Internationell forskning har visat att symtombilden vid utmattningssyndrom är vanlig vid flera olika diagnoser. Vi vill undersöka likheter och skillnader mellan utmattning vid olika tillstånd för att få nya ledtrådar om hur vi bäst ska diagnosticera samt ta fram skräddarsydda insatser för behandling och rehabilitering.
![bild på Henrik Lenngren](/globalassets/arbetsliv/skribenter-och-kronikorer/henrik-lenngren-90x90.jpg?width=90&mode=crop&heightratio=1&quality=80)
Henrik Lenngren
Mer om Stress
-
Få återhämtningen att bli av
Så gör du • Om vi inte får tillräckligt med återhämtning kan det leda till ohälsa. Niclas Almén, psykolog och stressforskare ger sina bästa återhämtningstips.
-
Chefer har svårt att varva ner
Stress • Svenska chefer har generellt bättre hälsa än sina medarbetare. Samtidigt har de svårare att koppla av och dricker oftare alkohol än sina medarbetare.
-
Testa hyperfokus och gör en veckas jobb på en dag
Arbetstid • Många kämpar för att få tiden att räcka till på dygnets 24 timmar. Tänk dig då en teknik där 40 minuters ostört arbete kan spara in en hel veckas jobb.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Det säger forskningen om arbetstidsförkortning
Arbetstid • Kortare arbetsvecka med bibehållen lön är drömmen för många. Och forskning inom området visar att den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning. Däremot påverkas inte den faktiska hälsan eller sjuktalen till det bättre.
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller • Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Dålig säkerhet vid cykelresor i tjänsten
Arbetsolyckor och arbetsskador • En ny studie av trafiksäkerheten hos hantverkare och omsorgspersonal visar på allvarliga brister.