Bild: Martin Stenmark
”Diagnosen har gjort att stress ses som något skadligt”
Publicerat 10 maj 2023
Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt finns mycket lite kunskap om orsaker och behandling. Det bekymrar Elin Lindsäter, forskare vid Karolinska Institutet, som tror att den stora mediala uppmärksamheten kan vara en orsak till att sjukskrivning på grund av utmattning ökar.
Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos som enbart finns i Sverige. Trots att antalet sjukskrivna på grund av utmanningssyndrom ökar stadigt är den vetenskapliga grunden fortfarande svag.
– Att vi i Sverige valde att ta fram specifika diagnostiska kriterier för utmattning som antas bero på identifierbara stressorer kan ha att göra med vår tradition av att vara en välfärdsstat och med hur vår sjukförsäkring är utformad, säger Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Skilda begrepp för samma symtom i olika länder
Burnout är ett vanligt begrepp som används för liknande symtombild i andra länder, men det är ingen medicinsk diagnos och det finns inga fasta kriterier som anger vad som egentligen är burnout och inte.
– Vid sjukskrivning kan vissa länder använda diagnoser som anpassningsstörning eller depression. I Norge och Storbritannien används kroniskt trötthetssyndrom, som har liknande symtom som utmattningssyndrom, säger Elin Lindsäter.
Enligt henne har diagnosen utmattningssyndrom både för- och nackdelar.
– Utmattningssyndrom tillåter längre sjukskrivningar, vilket kan vara bra för människor som mår dåligt och har en nedsatt arbetsförmåga, men det finns vissa problem. Kriterierna är breda och det finns en risk att eventuella underliggande problem missas. Det finns ingen evidensbaserad behandling, och det kan leda till osäker vård och att underliggande problem kanske inte behandlas.
Stor medial uppmärksamhet ökar "smittorisken"
Eftersom utmattningssyndrom är den vanligaste orsaken bakom långtidssjukskrivningar har den fått stor medial uppmärksamhet. Elin Lindsäter belyser risken för en ”smittoeffekt” när det gäller utmattningssyndrom. Forskning visar nämligen att när vi läser om olika symtom, som beskrivs som vanliga eller farliga, ökar sannolikheten att vi själva upplever dem.
– Många känner igen sig i symtomen och diagnosticerar sig själva. Men informationen som går ut i media är inte alltid baserad på vetenskap och riskerar att skapa ökad oro och osäkerhet hos den svenska befolkningen. Diagnosen har bidragit till att stress, som i grunden är nödvändig, till stor del har kommit att bli förknippad med något sjukt och skadligt.
Just nu arbetar forskare på Karolinska Institutet med flera forskningsprojekt för att öka förståelsen kring utmattningssyndrom genom att bland annat undersöka likheter mellan utmattningssyndrom och andra tillstånd där svår trötthet är vanligt förekommande. Elin Lindsäter driver bland annat projektet ”Utmattningssyndrom – en kartläggning”, som tilldelats två miljoner kronor under tre år från Region Stockholm.
– Internationell forskning har visat att symtombilden vid utmattningssyndrom är vanlig vid flera olika diagnoser. Vi vill undersöka likheter och skillnader mellan utmattning vid olika tillstånd för att få nya ledtrådar om hur vi bäst ska diagnosticera samt ta fram skräddarsydda insatser för behandling och rehabilitering.
Henrik Lenngren
Mer om Stress
-
Stress bakom många olyckor
Arbetsmiljöarbete • Varje år dör över 700 svenskar på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt forskaren Rachael Berglund vid Mälardalens universitet.
-
Därför toppar kyrkan listan över psykisk ohälsa
Psykisk hälsa • Kyrkoherdar, präster och diakoner hör till de yrkesgrupper som löper allra störst risk att bli sjukskrivna för stress och utmattning. Det visar bland annat en studie från Försäkringskassan. Godhetskultur och svårigheter att sätta gränser är en del av förklaringen.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.
-
Vågar du säga förlåt på jobbet?
Arbetsklimat • Vi borde bli bättre på att säga förlåt på jobbet, enligt organisationspsykologen Anna Derwinger Hallberg. En förlåtande kultur är bra för relationerna.