Hoppa till huvudinnehållet
Hand som sträcker sig efter en väckarklocka.

En halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, säger Tina Sundelin, som forskar om sömn vid Stockholms universitet.

Bild: Istock

Sömn

Att snooza kan göra dig piggare

Att snooza har länge påståtts vara negativt för sömnen och göra hjärnan svårstartad. Nu visar forskning från Stockholms universitet att det kan vara precis tvärtom.

När klockan ringer på morgonen är det frestande att trycka på snooze-knappen och somna om. Nu har forskare vid Stockholms universitet för första gången undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter det har på sömnen, vårt humör och vår mentala förmåga.

Resultatet är lugnande för de som gillar att snooza.

– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit i gång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn. När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp, säger Tina Sundelin, som forskar om sömn vid Stockholms universitet, till sajten forskning.se.

 I studien fick 1 700 personer svara på frågor om sina morgonvanor, till exempel hur ofta de använder snoozeknappen och varför. Studien visade att många snoozar regelbundet men främst är det yngre och kvällsmänniskor som använder sig av snooze-funktionen.

Drygt 30 regelbundna snoozare fick också sova i Stockholms universitets sömnlabb för att mäta sömnen mer i detalj. En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter. En annan morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att ligga kvar i sängen.

Snoozarna presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Förklaringen är att de slapp vakna upp ur djupsömn. Samtidigt sågs inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet eller humör.

– Vi såg heller inga negativa effekter på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin.

Vetenskaplig studie:
Is snoozing losing? Why intermittent morning alarms are used and how they affect sleep, Journal of Sleep Research.[/language]

bild på Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom

Mer om Sömn

Senaste om Forskning