Så kan arbetsgivaren stötta efter långtidscovid

I studien har man intervjuat 19 personer som alla varit sjuka i covid och haft symptom som hållit i sig under lång tid. Alla har gått tillbaka till sitt arbete, på heltid eller deltid. Bland yrkena finns både arbetare och tjänstemän.

Deltagarna har berättat om vad som främjade återgången och vad som upplevdes som hinder.

Foto: Privat

– Vi fann fem huvudteman, tre som främjade och två som upplevdes som hinder, säger Kristina Gyllensten, psykolog vid Göteborgs universitet som varit med och genomfört studien.

Viktigt att bli lyssnad på

En av de viktigaste faktorerna är kommunikation och stöd. Det gäller både från arbetsgivarens sida men också kollegor emellan och att den som kommer tillbaka upplever sig lyssnad på.

– Vi vet att bra stöd och kommunikation är viktiga faktorer i arbetet. Det behöver inte vara så krångligt utan det kan vara att fråga; hur mår du eller hur fungerar det? Det betyder också mycket med känslomässigt stöd. En deltagare beskrev att hen kände ett tyst stöd där kollegor och chefer hade koll och brydde sig.

Anpassning av arbetet kan behövas

Att ha möjlighet att anpassa sitt arbete efter den förmåga man har betyder mycket. Flera deltagare beskrev hur deras arbetsförmåga varierade över tid och då är det viktigt att kommunicera kring detta. Exempel på anpassning kan vara att jobba hemifrån, flexibla arbetstider och anpassade arbetsuppgifter som kan handla om att ta bort eller byta arbetsuppgifter med kollegor.

– En av våra deltagare jobbade som vaktmästare och fick ägna sig åt mer administrativt arbete medan kollegorna gjorde mer av det som var mer fysiskt krävande.

Acceptans underlättar återgången

Acceptans av sin begränsade eller försämrade arbetsförmåga är också en faktor som främjar återgången.

– Det här var en grupp som i huvudsak varit friska innan och ville inget hellre än att jobba på som tidigare. Många beskrev det som väldigt frustrerande. Här kan arbetsgivare och kollegor vara ett stöd när det gäller acceptansen.

De flesta i studien uppgav att de långsamt blivit bättre och många arbetade heltid. Men när de skattade sin arbetsförmåga så uppgav de att de inte kunde prestera fullt ut. Flera sa också att de jobbade mer än de egentligen orkade.

Ett ökat behov av återhämtning upplevde deltagarna som ett tydligt hinder.

– Det påverkade på arbetet men framför allt efter arbetet. Många beskrev att deras fritid var helt borta. De måste vila efter arbetet för att återhämta sig och orkade inte göra mycket annat.

Fortfarande saknas kunskap kring långtidscovid och effekterna av sjukdomen. Det är också något som deltagarna i studien vittnade om.

– Vissa upplevde bristande kunskap och förståelse både på arbetsplatsen och i samhället i stort. Det fanns en önskan om visad förståelse hos deltagarna.

Även om all kunskap inte finns så går det att få till en bra rehabilitering och återgång till arbetet för den som varit långtidssjuk i covid. Det är Kristina Gyllensten övertygad om.

– En kombination av bra kommunikation och anpassning verkar vara viktigt och en medvetenhet om att det kan ta lång tid. I övrigt får man nog tänka på samma sätt som när det gäller all rehabilitering.