Publicerad 19 april 2021

Så har hemarbetet under pandemin fungerat

Hemarbete

Hemarbetandet under coronapandemin har varit både på gott och ont, visar en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. De som haft bra förutsättningar för att jobba hemifrån har fått en bättre arbetsmiljö, medan andra utsatts för risker och känt sig socialt isolerade.

Omkring 30–40 procent av arbetstagarna i Sverige har jobbat hemma under pandemin, visar en kunskapssammanställning från Mynak. Många tycker att det har varit positivt och gynnat deras arbetsmiljö eftersom de sluppit pendla till jobbet, fått ihop livspusslet lättare och kunnat koncentrera sig mer på arbetet.

– Det fokuserade arbetet gynnas. Har man en lugn arbetsplats, ett bra bredband och inte störs av andra familjemedlemmar då är man en vinnare, säger Olov Wolf-Watz på Strategirådet som varit med och tagit fram rapporten. Foto: privat

Men den individualisering av arbetsmiljön som blivit följden av distansarbetet har lett till att de som inte haft så gynnsamma förutsättningar för att jobba hemifrån stött på svårigheter och arbetsmiljöproblem.

– Det finns det som lider av det påtvingade arbetet hemifrån, som inte har arbetsuppgifter som passar eller förutsättningar hemma som är lämpliga för att få det att fungera. Det är också där riskerna uppstår.

Till de risker som identifierats i rapporten hör bristande ergonomiska förutsättningar, tekniska brister och social isolering.

– Har arbetsplatsen varit en viktig social oas och man inte har så starka sociala band utanför jobbet kan man känna sig ensam och avskuren. Det kan över tid leda till ett försämrat mående, säger Olov Wolf-Watz.

Distansarbetet skapar också en oklar gräns mellan arbete och fritid som kan leda till ökad arbetstid och minskad återhämtning. Privatlivet med till exempel småbarn kan i sin tur inkräkta på arbetslivet. I båda fallen kan det leda till en ökad stress.

Ytterligare ett riskområde som identifierats handlar om relationen mellan chefer och arbetstagare. Om man bara är hänvisad till digitala möten blir det svårare för chefen att uppfatta hur medarbetaren mår och sämre relationer kan leda till minskad motivation och arbetslust.

Många tror att det ökade arbetet hemifrån är här för att stanna även efter pandemin. Men det väcker en rad frågor kring formerna för arbetet, menar Olov Wolf-Watz.

– Vi har haft ett arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv i vår studie, men vad händer på organisatorisk nivå? Hur arbetar man till exempel med organisationskultur och värdegrundsfrågor när man inte ses? Det öppnar upp för nya frågor för forskningen att besvara.

Även det systematiska arbetsmiljöarbetet står inför stora utmaningar om distansarbetet fortsätter, anser Olov Wolf-Watz. Det gäller till exempel hur skyddsombuden ska jobba och om arbetsgivarens ansvar och regelverket kring arbetsmiljön behöver anpassas.

– På sikt får man sannolikt en hybridsituation där vissa går tillbaka till arbetsplatsen medan andra väljer att helt eller delvis jobba hemma. Då måste man ha ett arbetsmiljöarbete som fungerar både för kontoret och hemmet, säger Olov Wolf-Watz.

Slutsatser i rapporten om hemarbete

  • Stärk arbetsgivarnas kompetens och förmåga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete när arbetsplatsen inte är på kontoret.
  • Stärk arbetstagarnas kompetens i hur de kan anpassa den egna arbetsplatsen för en god arbetsmiljö.
  • Stärk arbetsgivarnas kompetens i hur de kan hantera arbetsmiljöarbete i en situation där en påtaglig tid av arbetstiden är förlagt till hemmet.
  • Förbered barn och unga för framtidens arbetsliv.
  • Stärk framtidsinriktad forskning om distansarbete särskilt beträffande effekter på jämställdhet av ökad mängd lönearbete i arbetstagares hem.

Källa: Mynak

Taggar: CoronavirusetDistansarbete