Etikrond lindrar stressen

– Jag tror samtal om etik behövs mer än någonsin nu under coronakrisen, säger Mia Svantesson Sandberg forskningshandledare i Region Örebro Län och docent i medicinsk etik vid Örebro universitet.

Ett etiskt dilemma innebär en osäkerhet om vad som är rätt eller fel i en viss situation. När arbetsbelastningen är hög skapas ofta fler situationer där man tvingas göra etiska prioriteringar. Till exempel kan det handla om vem som ska få vård, hur man ska fördela arbetsuppgifter när många är sjuka eller hur man handskas med oroliga och arga patienter eller anhöriga.

– Bara att formulera ett etiskt problem och sätta ord på det man upplever kan minska den etiska stressen, säger Mia Svantesson Sandberg.

Hon är sjuksköterska i botten och forskar om etiska dilemman i sjukvården. I ett av sina forskningsprojekt har hon undersökt och utvärderat 70 så kallade etikronder på 16 olika arbetsplatser inom vården. Den viktigaste slutsatsen var att etiska reflektioner ledde till ett bättre samarbetsklimat och större förståelse både för patienter, anhöriga och kollegor.

– Etiska diskussioner handlar mycket om att sätta sig in i någon annans situation och se saker ur olika perspektiv, säger Mia Svantesson Sandberg.

Det man också kunde se i studien var att personalen hade ett stort behov av psykosocial reflektion.

– Man behövde helt enkelt prata av sig och lufta frågor som låg nära hjärtat. Först därefter var det möjligt att lyfta etiska problem, säger Mia Svantesson Sandberg.

Psykosocial reflektion, eller reflektion om organisatorisk och social arbetsmiljö som är den korrekta termen, handlar om hur arbetsgruppen och den enskilda individen mår. Etiska reflektioner däremot innebär att man lyfter etiskt svåra situationer som rör anhöriga och patienter. Inom andra branscher kan det röra kunder och samarbetspartners.
– Med andra ord bidrar etiska samtal både till en bättre arbetsmiljö men också att verksamheten förbättras. Man skapar ett förhållningssätt som kan vara användbart i många olika situationer, säger Mia Svantesson Sandberg.

Ytterligare ett resultat från utvärderingen av etikronder visade att personalen upplevde att deras attityd hade förändrats, både gentemot kollegor, men också till patienter och anhöriga.

– De hade blivit mer lyhörda för andras perspektiv och även fått mod att ta upp etiska frågeställningar med sina kollegor, säger Mia Svantesson Sandberg.

Enligt henne är detta allmängiltig kunskap som går att dra nytta av i många olika branscher där man jobbar med människor.

– Det handlar om relationsetik, alltså hur man handlar gentemot andra, och inte så mycket om vad som är rätt eller fel, säger hon.

Trots att beslutsfattare i dag ofta lyfter etiska frågeställningar som ett prioriterat område, speciellt i vården, menar Mia Svantesson Sandberg att det inte märks så mycket i praktiken.

Till exempel förekommer etikronder eller etiska reflektioner inom vården främst i storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Umeå. I Region Örebro där Mia Svantesson Sandberg själv är engagerad ligger man i bräschen när det gäller att föra upp etik på dagordningen.

– Min bedömning är att det bara handlar om isolerade öar runt om i landet. Det saknas också en modell för hur man ska jobba systematiskt med etikfrågor, säger hon.

För att komma till rätta med detta har Mia Svantesson Sandberg och hennes forskarkollegor ansökt om pengar för att vidareutveckla ett instrument för utvärdering av etikronder anpassat för skandinaviska förhållanden.

– Det är en förutsättning för att kunna visa att etikronder behövs och skapa ett enhetligt arbetssätt, säger hon.