Ta tröttheten på allvar

– Trötthet tas inte på allvar på samma sätt som psykiska åkommor som ångest och nedstämdhet. Jag önskar att vi hade tillgång till mer forskning om trötthetens konsekvenser för den enskilde individen, men också för hela samhället, säger Göran Kecklund.

Göran Kecklunds forskning handlar om hur arbetstider och stress påverkar sömn, återhämtning, hälsa och säkerhet. 

– Trötthet är underskattat bland dagens individer. Följer man den senaste rapporteringen om åkommor på arbetet så är det tydligt att trötthet är det vanligaste besväret. Samtidigt finns det en slags samhällsattityd som säger att man får "skärpa sig". Det är fortfarande lite "skämmigt" att vara trött – men det sänker livskvaliteten. Vi behöver prioritera sömnen och återhämtningen.

För anställda som går på schema kan individuell schemaläggning där man tar hänsyn till individens behov vara ett sätt att minska tröttheten.

– Man bör undvika intensiva arbetsperioder med många arbetsdagar i följd. Det kan vara bra att ha långa sammanhängande lediga perioder men det gäller också att verkligen tänka återhämtning. Vid långa lediga perioder har man ofta ökad social aktivitet och fler åtaganden än vanligt, samtidigt som det inte finns utrymme till återhämtning. Det ökar risken för att man blir trött.

Göran Kecklund och Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, har studerat sjukvårdspersonal som arbetar i skift. De ville ta reda på om individuell schemaplanering och kortare veckoarbetstid kan ge bättre återhämtning och minska tröttheten.

– Vi kan se skillnader mellan sex timmars arbetsdag och åtta timmars arbetsdag. Forskning visar att man inte använder de två "extra" timmarna till att sova, men kanske hinner man sova 20–30 minuter längre och få 20–30 minuters nedvarvning. Det gör skillnad. Då har man fått en timme till aktiv sysselsättning som exempelvis att vara med barnen eller umgås med vänner. Det i sig ger extra återhämtningstid.

Samtidigt, betonar Göran Kecklund, finns det för få studier om arbetstidsförkortning vid skiftarbetet.

– Jag är lite skeptisk till att införa sextimmarspass när det gäller skiftarbete. Det är lika bra att behålla åtta-nio timmars arbetspass och istället ha flera lediga dagar, säger han.

För att undvika trötthet rent allmänt är det viktigt att varva ner och att ibland prioritera återhämtning framför sociala aktiviteter på fritiden, säger Göran Kecklund.

–Vår hjärna kan inte skilja på om det är stressigt i arbetslivet eller privatlivet. De allra flesta, jag också för all del, tänker kortsiktigt och låter de sociala aktiviteterna få hög prioritet. Egentligen borde man istället fokusera på att sova ut och göra aktiviteter som ger bra återhämtning och stänger av stressen, till exempel att träna. Det blir det långsiktigt mest hållbara.

Göran Kecklunds senaste studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till arbetsbelastning och att hög arbetsstress är en viktig bidragande faktor till bristande återhämtning. En annan studie, som gjorts av Torbjörn Åkerstedt och med stöd från AFA Försäkring, visar också att man faktiskt blir piggare med åren.

– Ju äldre man blir, desto kortare sover man och desto ytligare är också sömnen. Paradoxalt nog verkar det som att man blir piggare vid 60, men i 80-årsåldern blir man allt tröttare. Precis när man har gått i pension hittar vi de allra piggaste, säger Göran Kecklund.

Vad det beror på vet forskarna inte helt säkert, men det finns flera teorier.

– Sextiplussarna vet till skillnad från unga att det inte är hållbart att slarva med sömnen – man vet att det ger negativa konsekvenser. Ungdomar som sitter hela nätterna och spelar dataspel kan ofta vända på dygnet, men det är inte bra för sömnen eftersom man motarbetar den biologiska fördel man har när man är ung. Det kan också vara så att unga har mer stress i sin vardag, vilket bidrar till ökad trötthet och störd sömn.