
Bild: Istockphoto
Ålderism slår hårt mot kvinnor
Publicerat 8 oktober 2019
Äldre personer har svårare att få jobb och deras löneutvecklingen bromsar in. För kvinnor i akademikeryrken tycks 50 år vara ett inofficiellt "bäst-före-datum", enligt en ny rapport.
Manliga akademiker går om sina kvinnliga kollegor lönemässigt redan då de är runt 30 år. De fortsätter att höja sin lön allt snabbare. I åren kring 50 ökar lönegapet, från cirka 4 000 till 10 000 per månad, trots samma yrkeserfarenhet och utbildning. Det visar en rapport från rekryterings- och bemanningsföretaget Jurek.
Ålderism brukar det kallas när människor blir negativt behandlade på grund av fördomar om ålder. Det drabbar både kvinnor och män, men enligt rapporten slår ålderismen i arbetslivet hårdast mot kvinnor, i och med att deras löneutveckling avstannar.
Det finns även studier som visar att äldre som söker jobb blir sämre behandlade än yngre sökande med samma meriter. Kvinnor har dessutom mindre chans än vad jämnåriga män har att bli kontaktade av arbetsgivare i en rekryteringsprocess.
Negativa attityder till ålder drabbar inte bara anställda i 50-årsåldern, konstaterar Ewa Wikström, professor i organisation och management vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon har forskat länge om äldre i arbetslivet.
– Det kan gå långt ner i åldrarna. I vissa organisationen anses man redan vid 35 sakna den nya spetskompetens som behövs, säger Ewa Wikström.
I ett pågående projekt undersöker hon och hennes kollegor vad arbetsgivare kan göra, ur ett organisatoriskt perspektiv, för att få anställda att skjuta upp sin pensionering. Både privata och offentliga arbetsplatser ingår i studien, som ska vara klar vid årsskiftet.
– Ett övergripande mönster är att många arbetsgivare har ett kompetensskiftesperspektiv. De vill gärna ha in nytt, friskt blod i sin organisation. Juniora medarbetare anses ha den kompetensprofil som organisationen behöver, särskilt i fråga om digital teknik.
En negativ syn på äldre kan visa sig vid lönesättning, men också genom att de inte erbjuds fortbildning och utvecklingsmöjligheter i jobbet.
Sådana signaler bidrar till att äldre slutar arbeta, trots att det finns ett politiskt tryck på att arbetslivet ska förlängas. Och trots att de egentligen vill och orkar jobba längre.
– Chefers och kollegors attityder till äldre har väldigt stor betydelse för enskilda personers beslut att börja ta ut pension.
Risken är att arbetslivet dräneras på den komplexa kunskap och erfarenhet som äldre medarbetare har, menar hon. Om arbetslivet ska bli långsiktigt hållbart, behöver arbetsgivare bli mer medvetna om hur de värderar kunskap och erfarenhet – och om konsekvenserna av värderingarna.
– Även om den diskussionen börjar föras nu, inte minst mot bakgrund av arbetskraftsbrist inom vissa områden, har vi en bit kvar att vandra, säger Ewa Wikström.
Om rapporterna
Jureks rapport "50 år: Kvinnans bäst före datum?" bygger på analys av cirka 6 500 jobbansökningar som företaget hanterat
Läs mer om forskningsprojektet Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och AgeCap)
"Påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på en jobbansökan?" (IFAU-rapport 2017:8) www.ifau.se.

Margareta Edling
Mer om Äldre
-
Allt färre orkar jobba fram till pension
Äldre • Flexibilitet och möjlighet att skola om sig är några faktorer som skulle kunna få fler äldre att orka till pension. Det är några insikter i Arbetsmiljöverkets senaste rapport om äldres arbetsmiljö.
-
Flexibelt arbete gör att fler äldre vill fortsätta jobba
Äldre • Möjligheten att kunna arbeta hemifrån i större utsträckning än tidigare gör att allt fler äldre fortsätter jobba efter gängse pensionsålder.
-
Så förbereder du dig inför pensionen
Äldre • Att gå i pension är en av livets allra största förändringar. Att förbereda sig, både mentalt och praktiskt, ökar chanserna att tiden som nybliven pensionär blir glädjefylld.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan arbetsgivaren stötta efter långtidscovid
Coronaviruset • För den som varit långtidssjuk i covid krävs både stöd och att bli lyssnad på för att återgången till arbetet ska bli bra.
-
Då ökar risken för värmestress
Arbetsmiljöarbete • Byggnadsbetare, vägarbetare, lantarbetare och andra yrkesgrupper som jobbar utomhus löper störst risk att drabbas av värmestress.
-
En kram kan skydda mot stress
Stress • En kort kram kan fungera som en buffert mot stress. Det visar en tysk forskningsstudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.