Var fjärde känner sig inlåst på jobbet
Publicerat 13 september 2018
Var fjärde anställd känner sig inlåst på jobbet eller riskerar att känna sig inlåst, visar en ny avhandling. För arbetsgivaren kan det innebära bristande engagemang, mindre trivsel och högre sjukfrånvaro på arbetsplatsen.
Ungefär 5–6 procent av de anställda i Sverige upplever att de är på fel arbetsplats samtidigt som de tror att de inte kan få ett annat likvärdigt jobb. Ytterligare omkring 20 procent som är nöjda med sitt arbete, men vill byta jobb på sikt, riskerar också att känna sig inlåsta.
– De mår sämre och har sämre hälsa än de som inte känner sig inlåsta. Det kan vara så att de redan har redan börjat oroa sig över framtiden, säger Johanna Stengård, dr i psykologi vid Stockholms universitet, som skrivit en avhandling om inlåsning på jobbet.
Studierna i avhandlingen bygger på enkätsvar från tusentals personer. Resultaten visar att kunskaper och färdigheter har betydelse för hur man upplever sin anställningsbarhet. De som har bristande arbetsförmåga eller jobb som kräver ingen eller lite utbildning upplever i högre grad sig som inlåsta på jobbet.
– Bland de grupper som har jobb som inte kräver så mycket utbildning är det också generellt sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det kan säkert påverka att man inte vill vara kvar.
Men även de som är överkvalificerade för sitt jobb har högre risk för att känna att de inte är anställningsbara. Det skulle till exempel kunna bero på att deras kunskap och kompetens är förlegad.
– Man känner att man hamnat i ett jobb där man är överkvalificerad, men att man inte kan få något annat jobb, säger Johanna Stengård.
Däremot kunde forskarna inte se något samband mellan ålder och känslan av inlåsning på jobbet. En förklaring kan vara att äldre oftare är nöjda med sitt arbete och mer sällan vill byta jobb än yngre.
Att anställda upplever att de är på fel arbetsplats kan få konsekvenser för arbetsgivaren och den arbetsplats man jobbar på, menar Johanna Stengård.
– Jag kan tänka mig att det kan leda till man blir mindre engagerad och att arbetsklimatet påverkas. Det kan också leda till sjukskrivningar.
För att minska risken för inlåsning behöver man göra sig mer anställningsbar, till exempel genom vidareutbildning eller genom att ta på sig nya arbetsuppgifter, anser Johanna Stengård. Men ansvaret vilar också på arbetsgivaren.
– Organisationen kan se till att jobbet matchar de kvalifikationer man har och att man får utnyttja sin kunskap så att jobbet blir inspirerande och utvecklande. Det behövs också en bra arbetsmiljö för att öka trivseln, säger hon.

Krister Zeidler
Mer om Kompetens
-
De satsar på utbildning på arbetstid
Kompetens • Många företag erbjuder sina anställda kompetensutveckling. Men att hitta tid till det kan vara en utmaning. På företaget Miljödata har man avsatt en dag i månaden då medarbetarna får vidareutbilda sig.
-
Så ska du tänka om du blivit uppsagd
Kompetens • Att förlora jobbet kan skapa oro, men det kan också vara en chans att få en nystart i yrkeslivet. Här får du tips på hur du kommer vidare i karriären.
-
Bejaka din inre entreprenör
Kompetens • Vi lever i en snabbföränderlig värld och det ställer nya krav både på organisationer och medarbetare.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan trakasserier i restaurangbranschen motverkas
Sexuella trakasserier • Hot och sexuella trakasserier är fortsatt ett problem i restaurangbranschen. Ledarskapet spelar en viktig roll för att motverka det, enligt forskaren Kristina Zampoukos.
-
Otydligt vad som menas med social kompetens
Rekrytering • Att använda uttrycket social kompetens i jobbannonser eller i en löneförhandlingar kan leda till otydliga och orättvisa beslut.
-
AI som lär känna sina användare är framtiden enligt forskare
AI • Precis som Spotify rekommenderar musik baserat på lyssnarhistorik kan AI rekommendera beslut för flygledare baserat på deras tidigare beteenden.