Biologisk klocka avgörande för piloter
Publicerat 19 januari 2017
Vilken tid på dygnet en pilot jobbar har större betydelse för känslan av trötthet än hur hen sov föregående natt. Det visar en finsk studie av piloters arbetsförhållanden.
Finska Arbetshälsoinstitutet har tillsammans med flygbolaget Finnair under två månaders tid följt 86 piloter i både kort- och långdistanstrafik. Studien visar att avgörande för känslan av trötthet var om flygningen inföll under dagtid eller på natten.
– Nattflygningar är mer påfrestande än dagflygningar, även i de fall där piloten har sovit gott natten innan. Detta beror på att vakenhetsförmågan är som mest nedsatt på natten. Under dagskift orkar man bättre, också då man sovit mindre än vanligt natten innan, säger äldre forskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet i en kommentar.
Studien visar också att enformiga situationer ökar känslan av trötthet. Allra tröttast kände sig piloterna under flygning på marschhöjd nattetid. Under sådana flygningar använde sig piloterna i studien av olika metoder för att inte bli för trötta. På långa flygningar är antalet piloter beräknat så att de kan ta pauser och sova en timme.
Enligt Mikael Sallinen går resultatet att applicera även på andra yrkesförare som långtradarchaufförer och lokförare.
– Från våra tidigare undersökningar av andra yrkesgrupper vet vi att tiden på dygnet ofta har större inverkan på vakenheten än mängden sömn natten innan. De resultat vi nu har fått motsvarar resultaten av våra undersökningar av vakenheten i tåg- och landsvägstrafik.
Finnair använder resultatet av undersökningen när de ska göra scheman för piloternas arbetsskift.
Om undersökningen
De 86 piloternas sömn och vakenhet registrerades utan avbrott i nästan två månaders tid. Undersökningen är den mest heltäckande av trafikflygares sömn och vakenhet som hittills gjorts. Till forskargruppen hörde förutom representanter för Arbetshälsoinstitutet och Finnair även professor Torbjörn Åkerstedt vid Karolinska Institutet och docent Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Sömn
-
Att snooza kan göra dig piggare
Sömn • Att snooza har länge påståtts vara negativt för sömnen och göra hjärnan svårstartad. Nu visar forskning från Stockholms universitet att det kan vara precis tvärtom.
-
Lunchvanor kan påverka sömnkvalitet
Sömn • En pizza till lunch kan göra att du sover sämre, visar ny forskning från Uppsala universitet.
-
Sömnbrist försämrar samarbetet på jobbet
Sömn • Att sova för lite är inte bara skadligt för hälsan. Den som sover för lite blir mindre benägen att hjälpa andra och drar sig undan social samvaro.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
AI som kan tolka känslor testas i arbetslivet
AI • Emotion AI som kan tolka människors kroppsspråk är det senaste inom den tillämpade AI-forskningen.
-
Forskare kartlägger hotellstäd genom att testa själva
Arbetsmiljöarbete • Att städa på hotell är fysiskt krävande och samtidigt finns en förväntan att de som gör jobbet ska synas och märkas så lite som möjligt. Nu kartlägger forskare i Dalarna hotellstädarnas arbete genom att själva utföra det.
