Vanligt att anställa släktingar

På en genomsnittlig arbetsplats uppgår släktrelationerna till hela 14 procent. Det visar en studie som kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen vid Umeå universitet har genomfört. Studien bygger på registerdata över alla förvärvsarbetande i Sverige samt på intervjuer med personalansvariga på företag och organisationer. Forskarna blev själva överraskade över att släktrelationer är så pass vanliga på svenska arbetsplatser.

– Trots att vi i Sverige har så starka demokratiska principer, och att vi ser det som självklart att prioritera meriter och kompetens vid nyanställningar, rekryterar vi ändå rätt ofta släkt eller medarbetares släktingar, säger Kerstin Westin vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet i en kommentar.

Vanligast är att man jobbar på samma ställe som ett syskon – 4 procent – eller en partner – 3,5 procent. Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Enligt Katarina Haugen kan arbetsgivare se många fördelar med att rekrytera egna familjemedlemmar eller anställdas släkt. Inte minst går det snabbt och enkelt, och det känns tryggt att någon kan gå i god för personen.

– Det ses som ett pragmatiskt sätt att lösa behovet av personal, ofta på kort sikt. Även arbetsgivare som ogillar tanken på släktrekrytering gör ofta undantag för exempelvis sommarjobb, säger Katarina Haugen.

Släktrekrytering är vanligare på små orter där de nästan kan vara omöjligt att rekrytera personal som inte är släkt på något sätt med andra anställda. Men även arbetsgivare på större orter rekryterar från samma familjer, enligt studien. Inställningen till släktrekrytering har dock blivit mer negativ jämfört med för 10-20 år sedan då det var ännu mer accepterat.

Kerstin Westin och Katarina Haugen varnar för att släktrekrytering kan få negativa konsekvenser för arbetsmiljön. Arbetsplatser som prioriterar släkt kan bli sittande med fel kompetenser. Dessutom kan misstanken om sådan förtur skapa misstro och osäkerhet hos övriga anställda, något som kan påverka både moral och utveckling på arbetsplatsen, anser forskarna. För den nyanställde släktingen finns också nackdelar. Förväntningar och krav kan kännas orimligt höga, samtidigt som personen måste hålla en låg profil.

– Den största farhågan är att privata problem ska påverka arbetsmiljön. Bara risken för att det kan uppstå svårlösta och infekterade konflikter, gör att många drar öronen åt sig, avslutar Katarina Haugen.

Länk till rapporten "Släktband på arbetsplatsen"