
När man ska ge en kollega positiv återkoppling är det bra att vara så konkret som möjligt, säger Alva Appelgren som nyligen disputerat med en avhandling om hur olika typer av feedback påverkar prestationen.
Konkret beröm funkar bäst
Publicerad 29 april 2016
Ny hjärnforskning visar att feedback påverkar prestationen. Konkret beröm fungerar bäst. Att bara smickra och säga att någon är smart leder inte till utveckling.
Det går att påverka prestationen genom att berömma på rätt sätt, säger Alva Appelgren, doktor i Neurovetenskap. Hon har undersökt hur olika typer av feedback påverkar prestationen och hur den kan påverkas beroende på vilken typ av beröm man ger.
– Feedback har mer påverkan än man tror och det är viktigt att veta att det spelar roll vilken typ av beröm man ger, inte bara kritik, säger Alva Appelgren, som nyligen disputerade med en avhandling vid Karolinska Institutet som bland annat handlar om vilken typ av beröm som verkar fungera bäst.
I en hjärnstudie gjord med MR-kamera har Alva Appelgren och hennes kollegor jämfört två typer av feedback. Studien visar att när personerna i studien fick beröm kopplad till person, som "du är smart" blev de mer stressade, mindre motiverade och presterade något sämre än när de fick beröm kopplad till arbetsuppgift, "du valde rätt".
– Vid beröm som "du är smart" föds en självreflektion. Man börjar fundera över sig själv istället för uppgiften. Konkret beröm som "du valde rätt", vilket är direkt kopplat till prestation knyter an till medarbetarens utveckling framåt. Uttalandet "du är smart bedömer istället medarbetarens karaktär, vilket skulle kunna förklara varför det gjorde dem mer osäkra under uppgiften i vår studie, säger Alva Appelgren.
Enligt tidigare forskning utvecklas ett "växande tankesätt" mer om man berömmer det någon gjort, inte individens egenskaper. Alva Appelgren har i sin forskning tagit hjärnforskningen ett steg längre och studerat individer när de fått beröm vid enskilda uppgifter för att se om det hade direkt effekt.
– Det är förvånande att området är så lite utforskat, säger hon.
I dag används digitala verktyg som ger feedback. I sin forskning har Alva Appelgren testat prestationen hos vuxna, och även skolbarn, som utförde en krävande koncentrationsuppgift samtidigt som de fick höra olika ljud som gav respons på när de gjorde rätt och fel.
– Direkt feedback ofta i form av ljud visade sig vara störande och de personer som utsattes för ljuden presterade sämre.
För en chef är feedback viktig för att stödja sina medarbetares utveckling och lärande. Många kan dra nytta av hjärnforskningen för att motivera en medarbetare att utvecklas.
– Genom att vara konkret och fokusera på uppgiften vid exempelvis ett utvecklingssamtal tror jag att man får bäst effekt, säger Alva Appelgren.
Konkret feedback som visar att man ansträngt sig och lagt ner tid är värdefull för att vilja fortsätta utvecklas. Att berömma alltför generellt, så som "ni jobbar på jättebra" är inte lika utvecklande eftersom man inte vet riktigt vad som är bra.
– En chef som visar uppskattning för en medarbetares utvecklingskurva och vilja att anstränga sig och inte enbart fokuserar på resultat uppskattas. Att bara boosta generellt däremot tror jag inte leder till utveckling.
Margaretha Eldh
Läs fler artiklar av Margaretha Eldh
Mer om Arbetsklimat
-

De vanligaste kontorsmissarna – och hur ni undviker dem
Kontor Att välja snygga möbler innan man har kartlagt verksamhetens behov kan bli ett dyrt misstag när kontoret ska göras om. Bristande planering riskerar att påverka både trivsel och produktivitet.
-

Så vanligt är tystnadskultur på jobbet
Arbetsklimat Drygt en fjärdedel av alla anställda upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats, enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket.
-

Var tionde saknar psykologisk trygghet på jobbet
Arbetsklimat Mer än var tionde anställd upplever bristande psykologisk trygghet på jobbet, enligt en kartläggning baserad på nära en miljon medarbetarundersökningar.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Så kan vikariers arbetsmiljö bli bättre
Arbetsmiljöarbete En av fem medarbetare i äldreomsorgen är vikarie och de är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Högskolan i Gävle har i en studie intervjuat chefer kring hur vikarier kan ges bättre förutsättningar och bli mer delaktiga i sitt arbete.
-
Införande av AI kräver koll på arbetsmiljön
AI AI kan effektivisera arbetet, men också skapa stress och förändra yrkesroller. Därför behöver arbetsmiljön vara med i planeringen när ny teknik införs. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad där forskarna undersökt hur införande av AI påverkar anställda i IT-branschen.
-

Så vanligt är tystnadskultur på jobbet
Arbetsklimat Drygt en fjärdedel av alla anställda upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats, enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket.