Anställda som jobbar i samma arbetsställning länge eller som utför upprepade rörelser drabbas ofta av belastningsbesvär. Variation i arbetet brukar ofta nämnas som ett sätt att minska besvär trots att det saknas ett starkt vetenskapligt underlag som visar att så är fallet.
– Det finns förvånansvärd få studier av fysisk variation och hur den påverkas av hur arbetsuppgifter utformas och kombineras över tid. Antalet studier av effekterna på trötthet och besvär av sådana initiativ är också begränsat, de studier som finns handlar främst om pauser från produktivt arbete och de dokumenterar mycket sällan om det faktiskt hänt något med variationen, säger professor Svend Erik Mathiassen som tillsammans med forskarkollegan Charlotte Lewis gjort en kunskapsöversikt av den forskning som finns om fysisk variation i arbetet.
Han tillägger att han personligen ändå är övertygad om att pauser, nya arbetsuppgifter och att växla mellan olika arbetsuppgifter är bra, trots att det saknas vetenskapliga underlag som visar att så är fallet.
– Vår rapport pekar på hur lite vi vet om effektiviteten av initiativ som rekommenderas vitt och brett i arbetslivet, och det är en allvarlig brist. I dag ändras arbetslivet på ett sätt som ser ut att missgynna variation. Outsourcing och utbredd användning av inhyrd arbetskraft är exempel på trender som minskar utrymmet för fysisk variation. Dessutom blir många yrken mer specialiserade, standardiserade och datoriserade, vilket inte heller gynnar den fysiska variationen i arbetslivet.
Svend Erik Mathiassen anser att vad som sannolikt krävs i många yrken med repetitiva uppgifter eller mycket datorarbete är inslag av uppgifter som är mycket mera fysiskt krävande, som till exempel att kontorsarbetare själva får städa sina rum.
– Ett ännu mera drastiskt initiativ vore att blanda olika yrken i samma jobb. Halva veckan jobbar man i vården, andra halva veckan framför en dator på ett callcenter, säger han.
