Hoppa till huvudinnehållet
Planerat underhåll 8 november

Prevent.se kommer att vara stängd för underhåll den 8 november från kl. 13.00 och några timmar framåt. Vi ber om ursäkt för eventuella besvär och tackar för er förståelse.

Decibel och andra begrepp

Decibel, frekvens och efterklangstid är några begrepp som används när man pratar om ljud. Här förklaras i korthet vad de innebär.

Kvinna som sitter och testar ljud

Decibel

Ljudstyrkan mäts i decibel (dB). Ett vanligt samtal där personerna står en meter från varandra ligger på cirka 60 dB. Ju längre från ljudkällan desto lägre blir ljudets styrka.

Gränsvärdet för en daglig bullerexponeringsnivå är 85 dB och för impulstoppvärde 135 dB. Daglig bullerexponeringsnivå är det genomsnittliga värde som en arbetstagare utsätts för under en åtta timmars arbetsdag medan impulstoppvärde är den högsta kortvariga ljudtoppen som förekommer under en arbetsdag.

Gränsvärdena får inte överskridas. Om det händer måste arbetsgivaren genomföra åtgärder för att det inte ska ske i fortsättningen.

Frekvens

Frekvens är hur många tryckvågor som träffar örats trumhinna på en sekund. För den mänskliga rösten påverkas frekvensen av hur ofta stämbanden svänger. Svänger stämbanden många gånger kommer ljudvågorna tätt och det blir en kort våglängd som ger hög frekvens och pipiga ljud medan lång våglängd ger dovare ljud.

Frekvensen mäts i Hertz (Hz). Människan kan uppfatta ljud mellan 20 och 20 000 hertz men för att vi ska höra ljudet måste det ligga över hörtröskeln och den varierar beroende på frekvensen. Ett ljud med låg frekvens måste ha högre styrka än ett ljud med hög frekvens för att vi ska uppfatta det.

Att kunna kommunicera och uppfatta vad andra människor säger är viktigt och det mänskliga talet ligger i mitten av vårt hörbarhetsområde, mellan 100 och 8 000 Hz.

Efterklangstid

Efterklangstid används som mått på hur akustiken är i ett rum och talar om hur länge ljudet hänger kvar i rummet efter att ljudkällan stängts av. Ljud reflekteras i hårda ytor och studsar runt i ett rum tills ljudnivån avtagit så att det inte längre uppfattas av örat.

Efterklangstiden mäts genom att man sänder ut ett ljud på 100 dB i ett rum och mäter hur lång tid det tar för ljudet att sjunka med 60 dB. Rummets volym och ljudabsorption påverkar efterklangstiden. Lång efterklangstid gör det svårt att uppfatta vad människor säger.

Nu mera använder man också andra metoder för att mäta akustiken i ett rum.

Hitta på sidan