Jan Blomgren, vd och exekutiv producent på produktionsbolaget Art&Bob, som har producerat serier som "Ack Värmland" och filmer som "Bröllopsfotografen".
Kvinnor inom filmbranschen är nästan dubbelt så utsatta för sexuella trakasserier på jobbet som kvinnor i allmänhet, visar en rapport*. Varför tror du att det ser ut så här?
– Hela branschen har haft mer överseende med beteenden hos dem som har betydande roller, både framför och bakom kameran, vilket har cementerat vissa strukturer. Det i kombination med bland annat en hierarkisk struktur har främst drabbat kvinnor.
Vilka konkreta insatser har ni gjort sedan metoo-rörelsen sattes i rullning?
– I samband med metoo insåg vi att våra policys behövde uppdateras. Våra rutiner har stramats upp och vårt arbete under året har bestått i utbildning, diskussioner och föreläsningar. Personal i arbetsledande ställning har gått kurser anordnade av SFI eller producentföreningen.
Har det hänt tillräckligt?
– Vi behöver regelbundet se över rutiner och policys, men min upplevelse är att branschen tar problemet på allvar. Större uppdragsgivare, finansiärer och organisationer som tv-kanaler och liknande, har haft återkommande möten i frågan och det läggs resurser på att skapa gemensamma riktlinjer.
*Kommissionen mot sexuella trakasserier inom scenkonstområdet står bakom rapporten.
Christina Lindbäck, hållbarhetschef på bygg- och fastighetsbolaget NCC som har drygt 17 000 anställda.
Vad har metoo inneburit för er?
– Att vi har rannsakat oss själva på nytt. Vi har blivit påminda om att vi behöver hålla ett stort fokus på jämställdhets- och mångfaldsfrågor och att det krävs regelbunden uppföljning. 
Varför har byggbranschen problem med sexism?
– Branschen är konservativ och har relativt lite mångfald. Även om vi under flera år jobbat aktivt med dessa frågor är förändringstakten låg. Det förekommer fortfarande byggarbetsplatser med bara män eller en majoritet av män och väldigt få kvinnor. Där kan jargongen vara tuff och sexistiska och nedsättande skämt kan florera.
Vad har hänt på ett år?
– Vi har bredare än förut börjat logga incidenter med syfte att få veta vad som är vanliga ”övertramp”. Vi har uppdaterat och förtydligat vår egen uppförandekod med ett nytt utvecklat kapitel om jämställdhet och mångfald. Där konkretiserar vi vad som är lämpliga och mindre lämpliga beteenden. Vi har också vidareutbildat våra så kallade navigatörer som ska stödja alla våra anställda att tolka vår uppförandekod och kunna svara på frågor.
Jan Spångberg, journalistklubbens ordförande på Expressen.
Vad har metoo inneburit för Expressen?
– Expressen har en tradition av stark hierarki, och av män som styr och ställer. I den här hierarkiska miljön har kvinnor varit särskilt utsatta. Fackets arbetsmiljöenkät pekar mot att lydnadskultur har varit vårt största arbetsmiljöproblem. Det har resulterat i en nästan otrevlig ton i den digitala kommunikationen på redaktionen. 
Vilka konkreta insatser har ni gjort?
– Chefredaktören genomförde gruppsamtal med alla på redaktionen under vintern och våren, med särskilda genomgångar med cheferna. En gång i månaden har tidningen nu en introduktionsdag med nyanställda där de bland annat får träffa facket. Frågor om trakasserier finns numera i den årliga medarbetarenkäten och vi har inrättat en särskild policy för hur vi kommunicerar internt. Centralt i Bonnierkoncernen finns nu också ett visselblåsarsystem.
Vilka är de största utmaningarna framöver?
– Att inte falla tillbaka till det läge som var före metoo, där frågor om trakasserier, manlig dominans och otrevlig hierarki inte var tillåtet att diskutera öppet, och sågs som problem som inte var värda att prioritera.
Tone Myhre-Jensen, vd på advokatfirman Cederquist, som själv skrev på juristuppropet.
Över 4 000 kvinnliga jurister var med i uppropet #Medvilkenrätt. Vad har hänt i branschen och på ert företag sedan dess?
– Min bild är att det finns ett tydligt "före och efter" hösten 2017. Jargong och beteenden som tidigare accepterades i branschen accepteras inte längre, vilket vi är glada för. Även om vi, likt många andra aktörer, redan arbetade med frågorna satte uppropet extra fokus på problematiken. 
Hur har ni tagit er an de här frågorna?
– För mig var det självklart att skriva på juristuppropet. Jag har arbetat snart 20 år i branschen och det vore ren och skär lögn att påstå att jag aldrig reflekterat över den jargong som jag stött på. Vi har anordnat workshops där vi pratat policys och vi har förtydligat påföljder för överträdelser. Vi har också inrättat en etisk kommitté där vi följer upp arbetsmiljöarbetet.
Ser ni något resultat från era insatser?
– Ja, de positiva effekterna är påtagliga. Vi diskuterar i större utsträckning jämställdhetsaspekten när det kommer till bemanning av projekt och kundmöten och liknande.
Tina Harr Tina Harr arbetsliv@prevent.se
