Publicerad 13 juni 2019

Farligare än man kan tro

Lantbruket

Självständigt, naturnära och en hög känsla av samhällsnytta. Att vara lantbrukare har många fördelar. Samtidigt är det ett av Sveriges farligaste yrken.

Omkom efter att ha klämts mellan traktor och vagn, sparkad i huvudet av ko vid lastning på djurtransport, föll genom hål i golvet på ladugård och omkom, det är ett axplock av anmälningar till Arbetsmiljöverket som gäller skador inom lantbruket. Sedan systematiska studier av olycksfall startade under 1980-talet har siffrorna legat konstant högt i förhållande till antalet sysselsatta i branschen. Det är bara byggbranschen och transportsektorn som brottas med en lika hög olycksstatistik.

– Skillnaden är att bygg och transport jobbar mycket målmedvetet med att förbättra arbetsmiljön, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, som har ägnat större delen av sitt arbetsliv åt forskning om arbetsmiljöfrågor inom lantbruket. Peter Lundqvist

Olyckorna inom lantbruket orsakas främst av djur, maskiner och fall. Ungefär tio personer omkommer varje år till följd av skadorna, två till tre av dessa är barn. Det är svårare att bedöma statistiken över arbetsskador. Under 2016 anmäldes totalt 180 olycksfall enligt statistik från Arbetsmiljöverket.

– Men mörkertalet är stort. Våra studier visar att knappt 10 procent anmäls, säger Peter Lundqvist.

Förklaringen är att lantbrukare inte ser någon vits med att anmäla till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket om skadan inte är så allvarlig att den kräver längre sjukhusvård eller lång sjukskrivning.

– Då blir det bara ytterligare en arbetsuppgift, säger Peter Lundqvist.

Orsakerna till den höga olycksstatistiken är många. En är att förutsättningarna inom branschen är extra svåra. De flesta lantbrukare är mångsysslare och förväntas klara av både djurskötsel, skogsbruk, maskiner och byggnadsvård.

– Det är svårt att vara expert på allt och investera i den säkraste utrustningen inom samtliga områden, förklarar Peter Lundqvist.

Något annat som utmärker lantbruket är att det oftast fungerar som arbetsplats och hem på samma gång.

– Då är det lätt att bli blind för risker och att det är andra regelverk som gäller på jobbet, säger Peter Lundqvist.

Stress är den enskilt viktigaste faktorn som anges som orsak till den höga olycksrisken. Det visar bland annat två större studier från 2004 och 2013 som genomförts av SLU i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB).
Majoriteten av lantbruken i dag är småföretag med press från många olika håll. Förutom hög arbetsbelastning ska man hantera väderförhållanden, finansiella bekymmer, sjukdomsangrepp på djur och växtodling och en ibland tung byråkrati.

– Då är det lätt att arbetsmiljön prioriteras bort, säger Peter Lundqvist.

Enligt honom är stress inte den enda förklaringen till de höga olyckstalen. Det finns även en bristfällig tradition av arbetsmiljöarbete inom branschen.

– Jag önskar att företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), regeringen och mitt eget universitet lyfte frågan om säkerhet inom lantbruket, säger Peter Lundqvist.

Anders Drottja, arbetsmiljöansvarig på LRF, tycker också det är viktigt att öka lantbrukares medvetenhet om arbetsmiljöarbete. Anders Drottja

– Vi stödjer både forskning och bedriver informationskampanjer för att sprida kunskap om arbetsmiljöfrågor. Men vi kunde säkert göra mer, säger han.

I nuläget erbjuder LRF sina medlemmar en jourtelefon dit man kan ringa och få hjälp med frågor som rör arbetsmiljön. Det är en tjänst som hyrs in av organisationen Säker arbetsmiljö Sverige som bistår alla inom den "gröna sektorn" med rådgivning och hjälp kring arbetsmiljöarbete.

Gösta Friberg är lantbrukare från Öland och en av företrädarna för organisationen Säker arbetsmiljö Sverige.

– Jag tycker det krävs sanktioner för dem som inte bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete. Det tror jag skulle ge effekt och leda till en säkrare och trevligare arbetsplats, säger Gösta Friberg.

Han anser att LRF borde arbeta mer aktivt med arbetsmiljöfrågor och sprida information om jourtelefonen. Under 2018 kom det in cirka 80 samtal, vilket utgör en mycket liten andel av
LRF:s 140 000 individmedlemmar.

LRF erbjuder även en egen stödtelefon, så kallat bonde-kompisstöd, för lantbrukare som mår psykiskt dåligt. De vanligaste orsakerna till att man kontaktar denna är ekonomiska problem, missbruk, konflikt med djurskyddskontrollanter samt brand eller olycka.

– Vi var oroliga att sommarens torka skulle få många att må dåligt, men det har inte visat sig på antalet samtal, säger Anders Drottja på LRF.

Generellt är kunskapen om lantbrukares psykiska hälsa dålig. En kunskapssammanställning från SLU (2018) visar att många lider av trötthet och sömnstörningar.

Det finns ingen svensk statistik över antalet självmord kopplat till yrken. Men internationella studier visar en ökning i Nordamerika och Australien till följd av extrema väderförhållanden. I Sverige finns det uppgifter om att tio lantbrukare tog livet av sig efter stormen Gudrun.

– Men det är inte helt säkerställda siffror, poängterar Peter Lundqvist.

Han tror det finns en risk för att den psykiska hälsan försämras. En viktig anledning är mer extrema väderförhållanden, som torkan i somras. En annan det ökade hotet om brottslighet och sabotage mot främst djuruppfödare.

– Det finns exempel på barn som blivit hotade och trakasserade i skolan för att deras föräldrar har djuruppfödning, säger Peter Lundqvist.

För att åstadkomma en långsiktig förbättring av lantbrukares arbetsmiljö menar han att det krävs insatser på många olika plan.

– Ett är att erbjuda stöd och uppmuntran till arbetsmiljöarbete för enskilda lantbrukare, säger Peter Lundqvist.

Historiskt har två större sådana satsningar gjorts. Sverige var först i världen med företagshälsovård för lantbrukare (1977–1995). Det andra stora programmet var Säkert bondförnuft (2009–2013) som på olika sätt stimulerade lantbrukare att arbeta aktivt med arbetsmiljön. Det sistnämnda bidrog till att minska antalet dödsfall med närmare 50 procent. Höga kostnader och bristande stöd från politikerna fick dock båda satsningarna på fall.

– Prislappen måste vara rimlig så att insatserna får finnas kvar och politikerna måste inse att det inte finns någon quick-fix. Det tar lång tid att förändra människors beteenden, säger Peter Lundqvist.

Arbetsmiljöorganisationen Prevent har precis startat ett projekt tillsammans med Kommunal och Gröna arbetsgivare där man planerar att satsa på ett lite annorlunda grepp för att nå ut med information om arbetsmiljöfrågor till lantbrukare. Till exempel finns som förslag att skapa kort webbutbildning för mobilen.

– Vi vet att lantbrukarna har ont om tid så vi vill ta fram ett material som inte är för omfattande och som fokuserar på att få in en systematik i arbetsmiljöarbetet. I dag finns en uppfattning om att arbetsmiljöarbete kräver dyra investeringar både i tid och pengar, men det kan vara så enkelt som ha ordning och reda, säger Lisa Rönnbäck, projektledare på Prevent.

Hon berättar att man även planerar att ta fram informationsmaterial som riktar sig till naturbruksgymnasiet.

– Det är viktigt att få med sig rätt tänk från början, och förmodligen lättare att påverka de som är unga, säger Lisa Rönnbäck.

Peter Lundqvist på SLU vill inte se ett stramare regelverk inom arbetsmiljöfrågan. Däremot tror han på stimulans och belöningar.

– Jag skulle gärna se att EU-stödet till lantbruket var kopplat till aktivt arbetsmiljöarbete, säger Peter Lundqvist.

Fakta olyckor inom lantbruket

  • Under 2013 inträffade ca 4400 olycksfall på jordbruksföretag. Endast 7 procent av dessa anmäldes.
  • Olyckorna orsakas främst av djur, maskiner och fall av person.
  • Det är främst kvinnor och äldre män som drabbas. Kvinnor eftersom de arbetar mer med djur där olycksrisken är större och äldre män på grund av nedsatt reaktionsförmåga till följd av ålder.
  • De årliga samhällskostnaderna för olyckorna beräknades till mellan 2 och 3 miljarder kronor för 2007 enligt Jordbruksverket.

Källa: "Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013" utvärdering av sektorns kraftsamling, slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). "Ökad säkerhet inom jordbruket – interventioner och andra strategier" en kunskapssammanställning av Arbetsmiljöverket 2012.

Taggar: Arbetsmiljöarbete