Så tar du hjälp av AI på jobbet

För ett drygt år sedan presenterade Ukrainas utrikesdepartement en ny talesperson Victoria Shi – en AI-genererad representant som ska svara på frågor och kommentera nyheter. Den information som Victoria Shi sprider är skriven och verifierad av verkliga medarbetare inom departementet. Syftet med den digitala talespersonen är att spara tid och resurser som diplomaterna kan lägga på annat.

Ukrainas AI-genererade talesperson kan tyckas väl futuristisk. Men faktum är att helt vanliga digitala kommunikationstjänster som Zoom har teknik för att skicka en AI-klon på ett digitalt möte som du själv inte hinner med. Du kan få en sammanfattning om vad mötet handlade om och även föra fram dina punkter under mötet.

Foto: Anna Nilsen

AI-tekniken fungerar också bra för att sammanfatta dokument, skriva text eller att göra research. Att skicka ut AI på nätet för att leta källor och sammanställa information används i ganska stor utsträckning i dag.

Bäst resultat när människa och AI samverkar

Fredrik Heintz är professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet, och forskar kring artificiell intelligens och autonoma system. Han lyfter fram fler exempel.

– Vid mjukvaruutveckling, till exempel när man skriver datorprogram, kan AI vara behjälplig eller för att generera en produkt inför en produktpitch eller en ny grafisk profil för företaget. Kanske står ni inför att skapa ett nytt koncept för en kampanj. I stället för att själva vrida och vända på era idéer är det smidigt att få starthjälp av tekniken. AI kan snabbt ta fram olika alternativ och när det finns ett alternativ som alla kan enas kring är det enklare att gå vidare och utveckla det med hjälp av kunniga medarbetare.

För det är människa och teknik tillsammans som skapar det bästa resultatet, menar Fredrik Heintz. Vi ska inte helt och hållet förlita oss på tekniken.

– När något blir helt automatiserat då kan det bli problem. Vi tappar förståelsen och risken är att det stagnerar, det sker ingen förnyelse eller utveckling eller förbättring. Kombinationen av människa och teknik är bättre än var och en för sig.

Större risk för fel vid enkla uppgifter

Det har talats en del om riskerna med att använda AI. Hur mycket kan vi lita på informationen som samlas in? Fredrik Heinz tycker att vi inte bör vara så oroliga men medvetna om att det kan bli fel.

– Det är alltid vi människor som har det yttersta ansvaret. Utmaningen är att AI gör relativt mycket rätt när det kommer till svåra uppgifter men kan göra fel på enkla. Det handlar ju mycket om vilken uppgift det handlar om och vilka konsekvenserna blir om det blir fel. Det är din uppgift som användare att vara medveten om att det kan bli fel. Så länge vi använder det som ett stöd och hjälpmedel och är medvetna om detta så är det inget problem.

Att det trots allt blir fel ibland beror på omogenhet enligt, enligt Fredrik Heintz.

– Det är omogna system som bara funnits i några år och omogna organisationer.

Människan behövs fortfarande

AI-tekniken innebär att arbetsuppgifter förändras men människan behövs fortfarande, enligt Fredrik Heintz.

– Jag tror att mängden arbetsuppgifter kommer att vara tillräcklig men det kommer att vara andra typer av arbetsuppgifter som vi ägnar oss åt. Frågan är vem som ska göra vad och hur vi ska fördela uppgifterna?

Tekniken fortsätter att utvecklas och ett spår är det som kallas multimodal utveckling, det vill säga system som behärskar flera områden som både text, ljud och bild.

– En annan utvecklingstrend är robotar och AI-system som försöker förstå och agera i den fysiska världen. Det är mycket svårare, men stora framsteg görs och det finns stora möjligheter för Sverige om vi väljer att satsa på det.