Vägen mot en säkrare arbetsplats

Mats Strömvall stretar på i snålblåsten ovanför motorvägen utanför Stockholm. De flesta arga gester brukar komma när de ändrar om avspärrningarna för trafiken. Just i dag är det lugnt på den fronten.

Har bilister och trafikanter blivit mer aggressiva sedan du började i yrket?

– Det vet jag inte. Däremot är det mer trafik i dag och folk har mer bråttom.

Det är ett konstant dån av trafiken som omger honom. Vägbygget över väg 222 startade förra året och ska vara klart i juni i år. Det ska bli en trafikplats med nya ut- och infarter. Området har en trefilig motorväg i båda riktningarna och en stor andel pendlare in och ut från Stockholm.

Hastigheten på den tillfälliga rampen över motorvägen där arbetet pågår är sänkt till 60 kilometer i timmen.

Mats Strömvall är en av totalt sex vägarbetare som jobbar på platsen. Han har varit i branschen i 25 år. Nu har han precis satt kantsten och motgjutit på en refug. Betongbilen med sin snurrande blandare har lämnat arbetsområdet.

– Jag känner mig trygg när jag jobbar här men man får inte fundera för mycket på att det är trafik och bilar runtomkring hela tiden. Visst kör många lite för fort och det kan bli en del gester från missnöjda trafikanter. Ibland är det som om de tror att vi har hittat på vägarbetet för att jäklas med dem. Men vi gör ju bara vårt jobb, säger han.

Mats Strömvall har klarat sig från svårare incidenter. Han kände sig mer utsatt när han jobbade på motorvägen mellan Södertälje och Stockholm där trafiken kom mycket närmare.

– En lastbil brakade igenom alla avspärrningarna, det var som tur var på kvällen när ingen av oss var där.

Foto: David Lagerlöf

Även på det här bygget har det inträffat två incidenter utanför arbetstid, säger platschefen Ridan Camal från företaget JVAB Infra som är entreprenör och utförare. I änden av bygget har de en trafikbuffert i form av rödgulmålade traktordäck i formation. En morgon när han kom till jobbet hade en bilist kört in i dem så att de flyttat sig tio meter bakåt. En annan dag körde en bilist in i en avspärrningsbarriär i betong. Splitter och annat flög och det var bara tur att ingen jobbade där då.

– En del bilar kör ändå i 70 till 90 kilometer i timmen. Märker vi att bilisterna inte sänker hastigheten som vi vill kan vi göra chikaner så att vägen blir snirkligare, då är de tvungna att sänka hastigheten, säger Ridan Camal.

På vägbygget finns också säkerhetszoner. Det är barriärer i betong som är uppställda längs med där trafiken passerar. 90 centimeter innanför dem är det markerat med sprayfärg i marken så att alla på arbetsplatsen ser var säkerhetszonen går. Innanför den får ingen vistas och det får inte heller stå material där.

– Om en bil kör in i betongbarriärerna ska det inte flyga saker. Och de skyddar också inåt en bit om någon kör på dem, säger Ridan Camal.

Mats Strömvall säger att den största vinsten för säkerheten på det här bygget är att man stängt av trafiken helt på vissa avsnitt och låtit den ta andra vägar.

– Det är en väldig skillnad för arbetsmiljön. Förutom att det gör arbetet säkrare går det fortare för oss eftersom vi kan jobba mer ostört och effektivt. Och påverkan för trafikanterna blir under en kortare tid.

Vi vill såklart minimera påverkan för tredje man vid ett vägbygge, samtidigt tummar vi aldrig på säkerheten.

Trots att det ses som en stor vinst för säkerheten och arbetsmiljön att stänga av runt vägbyggen och leda om trafiken är det ovanligt att det görs. Här har det skett i gott samförstånd mellan uppdragsgivaren Trafikverket och utföraren JVAB.

– Vi vill såklart minimera påverkan för tredje man vid ett vägbygge, samtidigt tummar vi aldrig på säkerheten. Genom att stänga av och leda om trafiken kommer man åt de nya ytorna bättre och får en bättre arbetsmiljö. Att behöva sänka hastigheten mer än nödvändigt kan vara en källa till irritation som går ut över dem som jobbar på vägbygget, säger Ali Jalal som är projektledare från Trafikverket.

Han säger att Trafikverket som beställare kan ställa krav på utföraren vad det gäller säkerheten och bara anlita dem som lever upp till de ställda kraven. Två gånger har Trafikverket gjort oanmälda arbetsplatskontroller på vägbygget vid väg 222 och tittat på skyltning, avstängningar och överensstämmelser med regler och lagkrav.

– Två kontroller helt utan anmärkningar, det är väldigt ovanligt, säger Ali Jalal.

Foto: David Lagerlöf

Något som både Ali Jalal från Trafikverket och platschefen Ridan Camal trycker på är vikten av information. Att göra det tydligt för trafikanterna vad som väntar är även det ett sätt att minska irritationen och därmed göra arbetsplatsen säkrare.

– Varje dag ser vi till att skyltarna står upp, är vända åt rätt håll och rena så att reflexen syns. En kilometer från arbetsplatsen sitter den första skylten om att trafiken leds om. Sen är det information vartefter ända fram, säger Ridan Camal.

– Vi som beställare måste såklart se till att få ut information i tidningar och berörda kommuner. Det kan vara genom både informationsskyltar och filmer, säger Ali Jalal.

När fackförbundet Seko i en undersökning 2019 frågade sina medlemmar vad de tyckte om arbetsmiljön vid vägarbeten svarade nio av tio att de var oroliga för säkerheten. Och mer än hälften, 59 procent, svarade att de hade varit med om en incident på sin arbetsplats kopplad till trafiken. En vägarbetare bröt armen när en bil i hög fart touchade honom med backspegeln. En annan fick foten överkörd.

– Det är alltifrån bilister som inte håller hastighetsbegränsningar, till de som hotar att köra på dig och faktiskt gör det. I dag går bilisterna från ord till handling på ett annat sätt än tidigare, säger Andreas Forsberg på Peab som är skyddsombud och ordförande i branschorganisationen Väg och Bans styrelse på Seko.

Han tycker att det är svårt att sätta fingret på varför trafikanterna blivit alltmer stressade och beter sig både hänsynslöst och våldsamt. Det kan handla om en förväntan att en sträcka ska ta en viss tid att köra och att ett vägarbete sinkar dem. Trafikanter kan köra förbi både vakter, rödljus, skyltar och in på ett arbetsområde för att komma fram snabbare, säger han.

– Vi följer skyltar om att ta av skorna när vi går in på en vårdinrättning, eller att vi inte får ta med hunden in. Men vi struntar i skyltar om att inte köra för fort och reducerad hastighet. Det blir annat för folk när de sitter i sin egen bil, då tänker de inte på att det är någons arbetsplats de åker förbi.

Andreas Forsberg anser att beställare av vägarbeten tar för stor hänsyn till tredje person, det vill säga alla trafikanter runt omkring. Han skulle önska att det gick att göra omledningar av trafiken mycket oftare än det görs i dag, även om det skulle innebära några minuters längre körväg för tredje person. Och att beställaren kunde ha det som krav.

– När vi har festivaler och annat i en stad går det att stänga av och leda om trafiken. Skulle vi få göra det på fler vägarbeten skulle det i slutändan bli en bättre och säkrare produkt.

Enligt Andreas Forsberg är hot och våld en problematik som ökar. Vägtrafikvakter, och flaggvakter är de som är mest utsatta. Ofta står de ensamma en bit ifrån vägbygget när de dirigerar om trafiken och många av dem kan vittna om både hot, misshandel och påkörningar.

Som flaggvakten som först höll på att bli överkörd av en buss i linjetrafik som vägrade stanna trots flaggan och sen samma dag blev hotad av privatbilist som tyckte sig ha förtur i kön och klev ur bilen för att göra upp.

Tre av tio vägtrafikvakter fick ta emot hot från trafikanter enligt Sekos undersökning från 2019. Och fyra av tio hade upplevt olyckor på sin arbetsplats som hade lett till personskador.

Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen hade förra våren en gemensam kampanj med Seko för att lyfta just hot och våld som drabbar flaggvakterna.

– Det är bra att arbetsmiljön för vägarbetarna uppmärksammas. Samhället är tuffare i dag och attityderna hårdnar. Toleransen för saker som stör har blivit mindre. Vi måste jobba långsiktigt, det här är ingen quick fix, säger Magnus Olsson som är arbetsmiljöstrateg på Byggföretagen.

Han anser att man måste jobba på flera plan. I dag är det beställare som Trafikverket eller en kommun som styr vilken typ av avspärrning det får vara. Han skulle önska att entreprenören kunde vara med och påverka det och anpassa efter förutsättningarna

– Att få bestämma mer vilken typ av avspärrning det ska vara om man som entreprenör till exempel vill ha större barriärer för att säkra sin personal. Sen tror jag också på en bättre samverkan mellan beställare och utförare vad det gäller säkerheten.

Magnus Olsson tror också att det behövs kunskap i konflikthanteringen som ett verktyg för att minimera risker. Som ett led i att veta vilka anpassningar som behövs i ett visst arbetsmoment.

– Då måste man också få möjlighet att träna. Det finns företag inom byggbranschen som tränar rollspel med teatergrupper. Det gäller att träna på situationer som man vet uppstår, inte bara en gång, utan många gånger.  Att göra arbetsplatserna på vägen säkrare handlar inte bara om en säkerhetskultur utan också en relationskultur – hur vi människor förhåller oss till varandra.

Sveriges branschförening för säkrare vägarbetsplatser, SBSV, bildades för tio år sedan och består att ett 70-tal medlemsföretag som tillhandahåller produkter och tjänster kopplade till arbete på väg. Bland annat ingår de största byggföretagen, Peab är ett av dem.

Vilka är de viktigaste frågorna ni jobbar för på SBSV nu?

– Att ständigt lyfta frågan om vägarbetarnas säkerhet och få en samsyn om ett delat ansvar för säkerhet vid vägarbeten. Entreprenörer behöver förstå behovet av framkomlighet och trafiksäkerhet, väghållare behöver påminnas om arbetsmiljön och tillverkare och leverantörer av säkerhetsprodukter behöver kunna samlas för att ta del av och dela med sig av nyheter, behov och pågående forskning inom området, säger Anncatrin Elversson som är trafikanordningschef på Peab och representant för företaget i SBSV.