Risk för stendammslunga i många branscher

Hälsoriskerna med det populära köksmaterialet kvartskomposit fick stort medialt utrymme efter att frågan uppmärksammats i ett reportage från Sveriges Radio i slutet av januari. Inandning av det damm som bildas när man sågar i kvartskomposit kan vid en längre tids exponering orsaka den allvarliga sjukdomen stendammslunga, eller silikos som det heter på fackspråk.  Men det finns betydligt fler branscher där medarbetare utsätts för det hälsoskadliga kvartsdammet.

– Kvarts förekommer naturligt i berggrunden och kan finnas i alla branscher där man på olika sätt hanterar berg, grus och sand, säger Lena Andersson, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin vid Örebro Universitetssjukhus.

Foto: Carl Eriksson

Byggbranschen, betongindustrin och gruvsektorn är några exempel på branscher där kvartsdamm förekommer men även vid exempelvis gatusopning kan arbetare utsättas för höga nivåer kvartsdamm när grus och sand från marken bildar dammmoln. Det förekommer även inom gjuteri- och stålindustrin där man använder sandformar när man gjuter och inom lantbruket vid inomhushantering av rotsaker, då jord kan spridas i luften.

Obotlig sjukdom

Kvartsdamm består av små kristaller som vid inandning kan fastna i lungorna och orsaka stendammslunga, en obotlig sjukdom som i värsta fall kan leda till döden. Stendammslunga är en av våra äldsta arbetsrelaterade sjukdomar och mycket har gjorts för att minska riskerna. Det finns ett regelverk för hantering av kvarts och kvartshaltigt material och enligt Lena Andersson finns det en hel del förebyggande åtgärder att ta till. Går det att byta material bör det vara förstahandsvalet, annars bör fokus ligga på att minimera exponering vid källan. Det kan till exempel handla om att kapsla in eller skärma av kvartsdammet. Vattenbegjutning kan användas för att minska spridning av damm eller använda maskiner som har ett utsug som suger upp dammet. I de fall där exponering inte går att undvika kan andningsskydd användas som skyddar mot inandning av dammet.

– Det är sista utvägen. Man vill försöka åtgärda exponeringen först, säger Lena Andersson.

Skäggstubb gör att masken inte fungerar

Andningsskydden kan dels vara jobbiga att bära en längre stund och de kan inge en falsk trygghet, varnar Lena Andersson.

– Några dagars skäggstubb gör exempelvis att skyddet fungerar sämre, då det inte sluter helt tätt. Då finns det risk att man vistas i en dammig miljö en längre stund än vad man annars skulle ha gjort för att man tror att man är skyddad, säger hon.

Även sekundärexponering behöver tas hänsyn till. Där kan städrutiner spela en viktig roll.

– Exempelvis om man borrat i betong behöver man vara noga med sina städrutiner efteråt. Det kan komma andra yrkesgrupper till platsen som då riskerar att sekundärexponeras för kvartsdammet om det finns kvar, säger Lena Andersson.

Med dagens kunskap och teknik går det att helt undvika risken för hälsofarlig exponering av kvartsdamm. Att detta ändå förekommer kan bero på flera saker, tror Lena Andersson.

– Vid tillfälliga arbetsplatser kan det vara svårare att hitta permanenta lösningar, det kan möjligen påverka. Sen kommer det också en del nya material där man kanske inte i första hand tänker att de innehåller kvarts, säger Lena Andersson.

Hon tillägger att hennes egen yrkeskår har en viktig roll i att informera om riskerna och hur man kan jobba förebyggande för att minska dessa. Att frågan lyfts i medier tycker hon är positivt.

– Det är jättebra att det här uppmärksammas.