Höjd terrorhotnivå – så påverkas arbetsplatsen

I mitten av augusti beslutade Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån i Sverige till en fyra på en femgradig skala. Det förhöjda hotet bedöms kvarstå under en längre period och många frågar sig hur de ska förhålla sig till beskedet, så även i arbetslivet.

– Det blev direkt väldigt påtagligt när beskedet kom. Vi har blivit kontaktade av arbetsgivare som undrar – vad innebär det här för oss, säger Anna Schönfelder, arbetsrättsexpert på företaget Simployer som jobbar med HR-lösningar.

Foto: Simployer

Anna Schönfelder betonar att det inte finns någon manual för hur arbetsgivare ska hantera den förhöjda terrorhotnivån och påpekar att rekommendationerna från myndigheterna är att bete sig som vanligt. Samtidigt har arbetsgivare ett ansvar för att göra riskbedömningar av sina anställdas arbetsmiljö – och ta anställdas oro på allvar.

– Som arbetsgivare är det viktigt att ta den här frågan på allvar men det kan se väldigt olika ut i olika verksamheter vad man kan göra och vilka rutiner man redan har på plats. Vissa verksamheter, som exempelvis socialtjänsten, är mer vana vid att hantera hot, andra har inte samma vana, säger Anna Schönfelder.

Riskbedömning vid tjänsteresor och events

Tjänsteresor till utlandet är ett exempel på när det är viktigt att göra en uppdaterad riskbedömning. Vilket land går resan till? Finns det anledning att tona ner kopplingen till Sverige och det företag som medarbetaren representerar? Riskbedömningar bör också göras kopplat till event och kick-offer samt för hur in- och utpassering på arbetsplatsen genomförs. Finns det några risker, hur behöver dessa hanteras och av vem? När det gäller tjänsteresor inom Sverige kan man som anställd normalt inte vägra att åka.

– Om det ingår tjänsteresor i ens arbete kan man som arbetstagare inte säga nej. Sen tycker jag att man som chef ska diskutera med medarbetare som känner oro och se på hur man kan göra det här så bra som möjligt. Det kan handla om att se över olika transportmedel och kanske ändra vissa möten så att de blir digitala, säger Anna Schönfelder.

Arbetsgivare behöver också följa säkerhetsutvecklingen och göra bedömningar från fall till fall med tumregeln att ta det säkra före det osäkra.

Oro inget skäl för hemarbete

När pandemin slog till ställde många företag om till hemarbete för sina anställda, i linje med myndigheternas rekommendationer. Men eftersom ingen sådan rekommendation finns kopplat till det förhöjda terrorhotet kan anställda inte kräva att få jobba hemifrån på grund av oro.

– Om en medarbetare vill jobba hemifrån på grund av oro men arbetsgivaren inte går med på det bör man som chef lyssna och tala om varför man tycker det är viktigt att jobba från kontoret, säger Anna Schönfelder.

Eftersom det saknas tydliga riktlinjer för hur man ska hantera den förhöjda terrorhotnivån på arbetsplatsen är det a och o att ha en tät dialog mellan chef och medarbetare. Lyssna och visa förståelse för medarbetare som är oroliga. Som chef kan man inte lösa alla situationer själv men i de fall där oron är stark kan man hänvisa medarbetaren vidare till företagshälsovård eller vårdcentral. Som arbetsgivare är det också viktigt att hålla sina medarbetare informerade om att man gör riskbedömningar och visa att man tar frågan på allvar.

– Som chef kan man ibland också behöva bryta orosspiraler där medarbetare som inte inledningsvis var särskilt oroliga, eldar på varandra, säger Anna Schönfelder.