”Det är en folkhälsofråga att man mår bra på sitt arbete”

Nollvisionen mot dödsolyckor, arbetsskador och arbetsrelaterade dödsfall var en prioriterad del av den tidigare S-regeringens arbetsmiljöstrategi. Med ett 40-tal dödsolyckor på jobbet förra året, lika många som före pandemin, är nollvisionen en fortsatt viktig fråga för den borgerliga regeringen.

– Det kommer vi att fortsätta att driva hårt. Det är viktigt att titta på de dödsolyckor som sker på jobbet, som är alldeles för många, men också att bredda perspektivet och titta på de som dör av jobbet, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

Enligt Arbetsmiljöverket dör fler än 500 personer i Sverige varje år i arbetsrelaterade sjukdomar som orsakats av riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser och ihållande fysiskt tungt arbete.

– Här finns också ett jämställdhetsperspektiv. Vi ser att det är väldigt uppdelat. En majoritet män dör på jobbet medan framför allt kvinnor dör av jobbet.

Viktigt att utreda självmord

En annan aspekt är psykisk ohälsa och arbetsrelaterade självmord. En kunskapsöversikt från Afa Försäkring visar att hög arbetsbelastning och lågt inflytande över arbetet är några faktorer som kan öka risken för självmord bland anställda.

– Det står i Tidöavtalet att vi kommer att se om man för varje suicidfall kan göra en ordentlig utredning för att se vad som ligger bakom. Den åtgärden tror jag är viktig för att också få en klarare bild av hur vanligt det faktiskt är att människor väljer att avsluta sitt liv på grund av oacceptabla arbetsförhållanden, säger Paulina Brandberg.

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat stadigt sedan år 2010 och står i dag för närmare hälften av alla pågående sjukfall. Efter en minskning under pandemin har sjukfrånvaron återigen ökat och det handlar främst om stressrelaterade diagnoser där kvinnor är klart överrepresenterade.

– Sjukskrivningarna är det yttersta beviset på att folk mår dåligt på sina arbetsplatser. Det finns också människor som mår dåligt men som ändå kämpar på och inte sjukskriver sig. Så ska det så klart inte vara. Det är en folkhälsofråga att man mår bra på sitt arbete. Både att man känner sig trygg, men också att det är en miljö som man mår bra av.

Kraftigare verktyg för polis och åklagare

Hot och våld i arbetslivet är en annan prioriterad fråga för regeringen. Det arbetsrelaterade våldet har ökat sedan 1980-talet och är i dag vanligare än både gatuvåld och våld i hemmet. Mest utsatta är vård- och omsorgspersonal, men även lärare, socialsekreterare, bussförare, journalister och andra yrkesgrupper drabbas av hot och våld.

– Jag har tidigare arbetat som åklagare och har själv utsatts för hot i mitt arbetsliv så jag har personlig erfarenhet av hur det påverkar en som arbetstagare. Där finns också en större fråga i hur det påverkar samhällsfunktioner. Det kan till slut bli ett demokratiskt problem, säger Paulina Brandberg som inte utesluter en strängare lagstiftning och kraftigare verktyg för polis och åklagare.

Parternas samverkan viktig

Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap är två myndigheter med centrala roller i regeringens arbetsmiljöstrategi. Paulina Brandberg, som varit arbetsmiljöansvarig minister i tre månader, håller på att sätta sig in i deras verksamhet.

– Jag kommer inte att luta mig tillbaka. Jag kommer att vara på tårna för att se till att de här myndigheterna får så bra förutsättningar som möjligt för att arbeta med de här frågorna.

Även skyddsombuden och parternas samverkan har en viktig funktion för att skapa en bra och säker arbetsmiljö på arbetsplatserna, anser Paulina Brandberg.

– Det är det dagliga arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna som måste fungera. Där är det parterna med arbetstagare och arbetsgivare och skyddsombuden som bedriver det här dagliga arbetet som är så otroligt viktigt. Det gäller för mig att ha en nära dialog med dem för att jag som politiker ska kunna ge dem så bra förutsättningar som möjligt, säger hon.

Dubbla ministerposter

När det gäller frågan om de regionala skyddsombudens roll och befogenheter vill Paulina Brandberg avvakta med besked. En utredning från i höstas föreslår att de ska få utökad tillträdesrätt på arbetsplatserna, men de borgerliga partierna har tidigare röstat ner ett liknande förslag i riksdagen.

Förutom att vara biträdande arbetsmarknadsminister med ansvar för arbetsmiljö och arbetsrätt är Paulina Brandberg även jämställdhetsminister. Men något problem med att ha dubbla roller ser hon inte, snarare tvärtom.

– Det finns en väldigt stark koppling. Tack vare att jag har båda de här portföljerna blir det lättare för mig att jobba mer effektivt med frågor som rör jämställdhet i arbetslivet, säger hon.