Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Publicerat 7 juni 2022
Andning, tempo, melodi och kroppsspråk. Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är i grova drag vad en logonom arbetar med. Sjuksköterskan Kristina Alinei har fått lära sig att styra röst och kroppsspråk för att utstråla lugn i mötet med patienter, men också i rollen som arbetsledare.
Präster, lärare, försäljare, guider och chefer. Listan kan göras hur lång som helst på yrkesgrupper som kan anlita en logonom.
– Vi riktar oss till alla som tycker att rösten är ett viktigt verktyg, inte minst i sitt yrkesliv, säger Rita Saxmark, ordförande i Logonomförbundet.
Logonom-utbildningen i sin nuvarande form startade redan i början av 90-talet, och uppskattningsvis finns ett par hundra yrkesverksamma logonomer i Sverige. Trots det är yrket relativt okänt.
– Det är synd för min erfarenhet är att en relativt liten insats kan leda till bättre självkänsla eftersom rösten är så starkt förknippad med vem man är, säger Rita Saxmark.
Det skiljer logonomer från logopeder
Den största skillnaden mellan logonomer och logopeder är att den förstnämnda jobbar med friska röster medan en logoped är medicinskt utbildad och främst kopplas in när det finns något fysiskt fel på rösten.
– Jag tycker att yrkena kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Rita Saxmark.
En annan viktig sak som skiljer yrkena åt enligt henne är att logonomer arbetar bredare med kommunikation. Förutom att stärka själva rösten med olika övningar ingår till exempel även textbehandling, kroppsspråk, presentationsteknik, retorik och mikrofonteknik. Dessutom fokuserar man mycket på språkets estetik, alltså hur man talar på ett tilltalande sätt.
– Det handlar till exempel om pauseringar, tempo, melodi och betoning, säger Rita Saxmark.
Hon är själv sångerska i botten och blev färdig logonom 2016. Enligt henne är stress och nervositet de vanligaste orsakerna till att man upplever problem med rösten på olika sätt.
– Det leder inte sällan till en känsla av att luften tar slut när man pratar och att rösten blir lite knarrig och svag. Då är det svårt att få gehör för det man vill ha sagt, säger Rita Saxmark.
Kristina Alinei som jobbar som sjuksköterska inom psykiatrin anlitade Rita Saxmark för några år sedan och tycker att konsultationen gav många aha-upplevelser.
– Det var en jättehäftig känsla när jag märkte att jag kunde påverka mina känslor genom att arbeta med rösten och kroppsspråket, säger hon.
Viktigt att utstråla lugn
I sitt yrkesliv möter hon dagligen patienter som befinner sig i känslomässiga krissituationer. Dessutom är hon arbetsledare och handleder även studenter.
– Det viktigaste för mig var att utstråla ett lugn i kontakten med patienterna för att kunna hjälpa dem känna sig lugnare, även i väldigt svåra situationer, säger Kristina Alinei.
Men hon har även haft nytta av de tekniker hon lärt sig hos logonomen när hon lett möten eller handlett studenter.
– Tidigare fick jag ibland höra att jag pratade väldigt högt och kunde låta skarp i rösten, men jag reflekterade inte så mycket över det då, säger Kristina Alinei.
Nu har hon blivit medveten om vad rösten signalerar och vet vilka tekniker hon ska använda för att kontrollera den.
– Jag hör på min röst när jag till exempel är stressad eller nervös och kan då förändra den, det gör också att jag känner mig lugnare inombords och framför allt att folk lyssnar på vad jag har att säga, säger Kristina Alinei.
Hon tycker att den ökade röstkännedomen även hjälper henne att förstå andra bättre.
– Om jag träffar någon med väldigt ansträngd röst eller kroppsspråk säger det mig något. Och jag börjar fundera på vad det står för, säger Kristina Alinei.
Kerstin Karlsson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
”Det går inte att inspektera bort alla problem”
Arbetsmiljöarbete • Trots att Lars Lööw tillträdde tjänsten som generaldirektör för Arbetsmiljöverket i en tid när dödsolyckorna är de högsta på många år och den psykiska ohälsan skenar, ser han hoppfullt på framtiden.
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.
-
Framgångsrik modell lockar unga till industrin
Unga • Industrin skriker efter ny arbetskraft men det är svårt att locka unga ut till verkstadsgolvet. Mälardalens tekniska gymnasium har hittat ett framgångsrecept som inte bara får ungdomar att välja industriyrken – utan även att stanna kvar.